oncontextmenu="return false"

Visionboard

Jag har gjort en visionboard, vad jag vill göra men också löften till mig själv.


Jag vill göra karriär. Som fotograf, och kanske journalist, som företagare och som bloggare. Jag vill sopa vägen framför mig genom att bland annat fixa körkort och skaffa bil, men också genom att skapa nya kontakter och få fler jobb. Jag vill öppna dörrarna själv och få frilansjobb för tidningarna. Självklart vill jag klara av mina studier till 100 % men jag vill även satsa 110 % på en bra insats på The studio så att jag säkert får jobbet där.
Genom mina studier vill jag bli smartare, kanske en logiker, nej men framför allt en vetare. Jag ska kunna journalistiken utan och innan. All kunskap gör en lite klokare.

Det finns saker jag vill göra för mig själv, för min själ. Som att dra ner på mitt sockerintag, börja äta mer på fasta tider. Jag vill ha körkortet, bilen och ett eget boende. Jag vet att jag skulle må bra av det. Självklart behövs det pengar, därav att karriären har stor betydelse för mig. Jag ska göra saker för mig själv, göra det jag vill och ingen annan.

Man ska inte glömma bort att leva. Man ska inte sluta ha roligt i livet. Att ha roligt är det viktigaste som finns. Jag ska inte glömma bort att jag har vänner, jag ska inte glömma bort att dem finns fastän det är på andra sidan Sverige. Jag ska inte glömma bort att jag kan ha roligt med dem, och jag ska inte glömma bort att musiken altid finns vid min sida. En konsertupplevelse kan vara det bästa som händer en. Och jag är väldigt peppad inför Sum 41 i höst.

Glöm inte bort att älska. Jag ska fortsätta göra allt för att ha kvar mitt förhållande på topp, och jag ska göra allt för att det funkar mellan oss fastän jag har skola och jobb. Jag ska aldrig glömma vilka vi är. Vi ska resa. Jag ska resa, om det så är helt själv. Till Berlin, för att se den lilla delen som är kvar av muren, och till Paris.

Jag ska inte glömma bort att njuta av livets goda stunder. Som när solen värmer ens rygg en sensommardag, eller när solen går ner för dagen, eller när något positivt händer -mig eller någon annan.

I ur och skur ska jag våga, möta mina hinder och satsa högre. Det är viktigt att trots alla motvindar, trots alla nej, ja:n, måsten, ta sig kraft och satsa på det man vill göra i livet.

Jag ska inte glömma mitt liv med hästar. De är min passion. Det är de varelser jag alltid har levt för.

Mina förebilder i min visionboard är Isabella Löwengrip "Blondinbella" och Janne Josefsson. Men jag har fler. Som Emma Svensson (som grundade Rockfoto). Av dem här vill jag olika saker. Isabella Löwengrip är ung, har gjort så mycket i livet och har så mycket klokt att säga och ta till sig av -och hon är en super-entreprenör! Att använda sin blogg till sin fördel är absolut något jag vill göra, men framför allt symboliserar hon tron på sig själv.
Janne Josefsson är en helsikes bra journalist. Jag gillar hans kritiska reportage som ställer folk mot väggen och det stämmer överrens med mig. Jag är ärlig, och jag vill vara en lika ärlig journalist och därför bli jättebra på att gräva djupt.
Emma Svensson är en förebild för att hon lyckades ta sig från 0 till 100. Hon driver en av Sveriges största bildbyråer uppbyggt på ett koncept som hon från början startade för sig själv, vilket är grymt. Och hon har fått stor respekt i branschen, och den förtjänar hon. Jag vill också bygga upp något stort och omtyckt! Och få lika mycket frilansjobb som hon.




Många kanske anser att min visionboard mest är full av drömmar. Det är den också, men jag tror inte jag kan misslyckas så mycket. Man måst tro på sig själv och när man sedan går igenom resultatet om några månader -eller ett år- kanske det inte gick exakt som man ville. Men kanske man flyttade hemifrån, fixade körkort och bil och har ett jobb. Då ser jag det som att man ändå har lyckats. Min visionboard innehåller allt det jag vill göra och vad som är viktigt för mig. Ingenting kan gå fel så länge jag kommer ihåg att göra allt jag tycker är roligt och inte glömmer bort att leva. Dessutom ska man inte döma sig själv för hårt. Man måste få misslyckas för att lyckas.
Jag tror på min visionboard - gör du?

Valpejl

Idag provade jag valpejl som gav mig ett ganska intressant resultat. För det första tycker jag det är lite krångligt hur de staplar upp procenten, för det blir ju inte totalt 100 % heller. Aja, uppenbarligen kom högern först för mig. Tycker det var konstigt att jag tillhörde V mer än S, vilket säkert inte stämmer i verkliga livet. Blev också besviken över den höga procentsiffran jag hade på SD men jag har inte främlingsfientliga åsikter. Så förhoppningsvis var det alla annan politik dem har. Jag stödjer inte PP som parti, därav är jag inte förvånad över att dem låg längst ner.

Har du provat valpejl? Stämmer resultatet in på din politiska uppfattning?

I stockholm finns det tid.

Det är helt otroligt hur mycket man kan hinna med i Stockholm på några få timmar egentligen. Jag minns knappt vad nu. Men i alla fall -morgonen började bra hemma men dåligt så fort jag kom ner i tunnelbanan. Tåget var lite sent och sen fick vi ändå utrymma i Västra Skogen för att det var något fel på tåget, vilket självklart gjorde att jag blev sen i min tidsplanering. När tåget från Akalla mot stan äntligen kom kunde jag enkelt ta mig till JMK men jag fick skynda mig ganska mycket. Och väl framme på JMK hade jag en ganska värdelös genomgång om användningen av datorerna. Men under genomgången fick jag reda på att jag behövde ett universitetskonto och ett universitetskort (och frågade mig själv varför jag aldrig hade hört talas om det förut?). Så efter genomgången stack jag mot Universitetet, för att ta mig till Helpdesken. Där fick jag stå och vänta med ungefär 70-80 personer före mig i kön, och under tiden hann jag fika och knapra på godis. När det äntligen var min tur tog det inte ens minut för mig att få mitt konto och kort. Sen var jag tvungen att springa till studentcentrum, bara för att få ett intyg till SL om att jag är student.
Därefter stack jag hem. Klockan var knappt elva då. Men när jag väl kom hem, satte mig och laddade ner mitt schema till iCal -och det var tur att jag gjorde det- insåg jag att jag skulle ha en föreläsning om 50 minuter. Shit! var min tanke, så det var bara att springa till t-banan.

Föreläsningen var om vad Journalistikvetenskap är, och vår föreläsare var norsk. Den varade bara en timma, men det var en obligatorisk föreläsning så jag var tvungen. Men jag var hemma innan halv tre tror jag. Det är ju jättegrymt att kunna hinna med så mycket! Hade jag behövt springa fram och tillbaka så mycket i Göteborg hade jag varit helt slut!


Men mitt kort fick jag i alla fall.

Mot skolan

Nu ska jag alldeles snart ta mig ner till tunnelbanan och åka till Karlaplan.
Jag ska ju till skolan nu. Det blir en heldag 9-16 och jag undrar hur jag ska orka med.
Jag menar: att gå från att kunna vara hemma hela dagen till att vara borta 7 timmar är ganska tufft.
But i have done it before. Så det löser sig.
Hur lång tid behöver ni på morgonen för att göra i ordning er?

ps i love you

Jag kan med ren, ärlig uppriktighet säga att min pojkvän Tobbe är den bästa som finns. Jag vet att det är något man säger om alla sina pojk- och flickvänner, ibland bara för att det låter bra och ibland för att man verkligen menar det. Och jag menar verkligen det jag säger.

Med Tobbe har jag inte bara haft mitt hittills längsta förhållande, utan även det förhållande som har innehållit mest ren kärlek, vänskap, uppriktighet och som dessutom har varit ett sunt förhållande. Visst har vi precis som andra par haft svackor, för eftersom relationer går upp och ner gör ju även förhållanden det. Men vi har alltid hållit ihop, gått igenom saker tillsammans och jag är väldigt tacksam över tålamodet Tobbe har haft när jag mått dåligt. På så vis vet jag att vi kan klara allt med varandra. Allt. Vi pratar inte bara utan vi lyssnar mycket på varandra. Om jag har en svartsjukekänsla i kroppen kan jag berätta det, men säga "jag vet att det är löjligt, det är fel och jag litar på dig. Men känsla i kroppen är bara obehaglig". På så vis undviker vi mängder av onödiga bråk. Vi möts med allt.


Varför jag skriver det här är för att jag inte alltid visar hur tacksam jag är för Tobbe. Jag hade för några veckor sedan ett ganska stort wake up-call och jag insåg att jag måste visa mycket mer, ge mer av mig själv. Av någon anledning har det lett till att vi är lyckligare än någonsin med varandra just nu. Det är helt underbart. Många säger att nykärleken, eller förälskelsen, försvinner -oftast runt 1 år-perioden- men jag känner snarare att den har kommit tillbaka på något vis. Den har legat och vilat ett tag för att sedan komma tillbaka, låta oss förstå exakt hur mycket vi faktiskt älskar varandra och hur mycket vi vill att allting ska fungera - hur mycket vi vill spendera livet med varandra. Och det gör oss lyckliga.


I helgen mådde jag dåligt. Jättedåligt. Vi bestämde oss för att jag skulle åka ner till Skövde och tanken var att vi skulle umgås med hans kollegor. Men jag visste inte att jag skulle må så dåligt som jag gjorde och Tobbe bestämde sig för att vi blev hemma. Istället kollade vi på tecknat, åt jättegod mat och han lät mig gråta ut på hans axel. Kanske är det inte alla som förstår det. Men jag har alltid haft svårt för att gråta, jag har aldrig kunnat gråta hur som helst som jag vet att vissa kan -inte ens som barn har jag gjort det. Att jag kan bryta ihop exakt hur jag vill framför min pojkvän betyder jättemycket för mig. Och i den stunden är han helt underbar och han är en sån jävla klippa. Jag vill inte visa mig svag, jag vill visa mig stark och jag tror många känner igen det hos mig. Men att kunna släppa allt det där och bara låta mig själv må dåligt och krama honom hårt betyder mycket för mig.


Tobbe gör mycket för mig. Han betalar tågbiljetter, mat och sådana saker när jag inte har råd. Han skippar att göra vissa saker ibland för att ta hand om mig (fastän jag önskar att det inte var så) och han gör mycket just för att jag ska må bra. Jag behöver känna att någon ställer upp för mig när jag behöver det och det vet jag att han gör. Och jag är evigt tacksam för det, för det finns inte många sådana människor.


Tobbe är den jag älskar att vakna bredvid varje morgon. Även om jag kanske är småtjurig för att han kan ha tagit täcket, eller jag har känt mig utputtad ur sängen, eller jag har ont i nacken, eller jag håller på att trilla ner på golvet eller ja något, så älskar jag att vakna där varje morgon. Precis när kroppen håller på att vakna vill jag alltid trycka mig själv hårt intill honom och jag kramar honom hårt, och jag pussar på honom lite då och då fastän munnen känns helt torr. Tobbe är den enda jag sannerligen har velat ha barn med; satt upp nödplaner ifall jag skulle råka bli gravid, planerad hur jag vill uppfostra min barn med osv. Han är den enda jag kan, trots hans val av yrke, och som jag sannerligen tror att jag kommer kunna och kan tänka mig att leva livslångt med och det är med han jag vill göra alla äventyr i livet med, med honom vid min sida.


Jag har haft pojkvän förut. Aldrig har jag kunnat se min framtid med någon så tydligt som jag gör med Tobbe.

Megapixlars fototävling

Jag är med i Megapixlars fototävling (med temat sommar) med den här bilden som bidrag. Bilden har ni sett förut då jag tog den i kvällssolen under Stockholm Equestrian Games när det var grillparty! Visst ser det mysigt ut? Typiskt sommarmys enligt mig och jag älskar motljuset!
I med tävlingen har man chansen att vinna något för 200 kronor på Tvspelsweb. Jag vet vad jag vill vinna, nämligen den här: En trekantig reflexskärm med en silvrig sida och en guldig sida. Jag har en jättestor reflexskärm men vill ha en som jag kan hålla stadigare i handen då jag har en ganska tung kamera, vilket jag tror jag kan göra med den här. Direktlänk.
Vill du också tävla? Här hittar du tävlingen!

Dexter

För några dagar sedan nämnde jag ju att jag läste den andra boken i Dexter-serien - Hängiven Hämnare.
Jag älskar Dexter. Jag älskar tv-serien och jag har faktiskt varit helt beroende av säsong 2. Jag läste första boken för ett eller två år sedan, just eftersom jag älskar serien, men också för att böckerna kom självklart före serien och jag vill läsa författarens egna ord - hans egen Dexter.
Första säsongen är verkligen byggd på första boken, men med Hängiven Hämnare insåg jag att serien absolut inte har följt boken. Den här boken är nämligen snarare en blandning av flera säsonger - så tv-teamet har antagligen hämtat inspiration från boken och satt lite vart dem vill. Det gjorde mig lite besviken för jag fick inte det suget som gör att man sträckläser en bok. Eller jo, jag sträckläste boken men det var inte förrän i slutet jag verkligen kände suget av att man måste veta vad som händer. Ändå är det inte lika starkt som i andra säsongen, så lite besviken är jag. Men hela idén med Dexter är suverän, jag älskar författaren Jeff Lindsay för att ha givit mig Dexter.

Har du läst Dexterböckerna? Vad tycker du?

The studio!

Jag har verkligen en lyckad dag. Jag lovar! Ni minns att jag var på arbetsintervju förra veckan va? Jag ville ju heller inte berätta mer om det. Men nu kan jag avslöja att det var hos The studio som jag på arbetsintervju hos. Och idag ringde jag och frågade hur allt har gått och vi har bestämt att på onsdag kl 12 ska jag infinna mig där. Varför?
Jo, jag ska självklart börja utbildas för deras koncept! Fattar ni hur underbart det är? Det är som att säga att jag redan har fått jobbet (tror jag). Jag menar -om de inte trodde på mig skulle jag inte utbildas efter deras koncept. Självklart vill de se hur mycket jag tar till mig och så MEN jag är väldigt lättlärd och jag tar emot information när jag har så roligt. Och jag har roligt i sådana miljöer.


Jag tyckte verkligen om The Studios lokaler. Jag älskar dem. Trappuppgången är som det alltid är i Beckfilmerna när de jagar boven och Persbrandt alltid får springa efter (ni vet sådana där gamla, breda trappuppgångar med en hiss i mitten!). Jag älskade lokalerna för att de var stora och ljusa och jag hade själv velat bo där. Jag hade velat ha hela lokalen för mig själv, det hade varit superfint! Haha! Med andra ord - jag kommer verkligen trivas på The Studio.



Journalistikvetenskap!

Som ni ser har det blivit ändrande planer över dagen.
Precis fem minuter innan jag skulle gå in i salen för introduktionen till Political Science 1
ringde telefonen. Ett 08-nummer var det på displayen så jag insåg att det måste vara viktigt.
Vem var det som ringde?
Jo, studievägledaren på JMK som sa att han hade en plats åt mig i journalistikvetenskapen.
Inse att det här var fem minuter innan jag skulle lägga ner min ljudlösa mobil i väskan i hörsalen
och därför inte ens ha hört att det hade ringt! Fatta vilken tur jag hade. Självklart sa jag att
jag fortfarande var intresserad, och jag skyndade mig hem för inte skulle jag sitta på en
lektion om jag kunde få plugga något annat inte!



När jag inte kom in på JMK förra veckan var jag besviken. För jag har läst media under
gymnasiet, jag jobbar med media och jag är jätteintresserad av det.
Jag vill hellre läsa något med det än exempelvis islamologi (som jag har kommit in på) där
det antagligen är en hel del religionslärare och andra typer som jag egentligen inte passar med.
På uppropen på JMK såg jag att de flesta där antagligen var som jag. Det kändes skönt för jag vill
träffa fler här i Stockholm.



När jag istället i morse fick reda på att jag kunde läsa statsvetenskap på engelska var
det självklart helt okej. Det är något jag har sökt och ämnena är lockande.
Jag tycker politik är kul, jag tycker att analysera och kritisera är roligt och kursen skulle
ge mig en hel del kött på benen. Så jag ändrade inställningen om att det var ett misslyckande
att jag inte kom in på JMK, till att jag faktiskt skulle trivas med ämnen som Gender Equality Policy,
Liberty, war, Multiculturalism etc. Så nu när jag kom in på JMK ändå måste jag ändra
inställning igen. Och jag känner att det sker. Även om jag inte är peppad till att vara
där 9-4 imorgon. Men det ska bli jätteroligt!

plugg!

I fredags var jag ju på upprop på JMK (journalistik och Mediekommunikation) -en institution som är en del av Stockholms Universitet såklart. Jag hade reservplatser men kom inte in, och jag skulle kunna slå knytnävarna i väggarna för det. Jag älskar media och journalistik, så jag är inte alls glad över att jag inte kom in. Snarare besviken. Fast inte ens på mig själv utan jag tror att det har blivit fel i systemet. Jag tror det, för jag var reserv 12 eller något på ena kursen. Att jag inte kom in är därför ganska så ofattbart. Men aja, visst löser sig allting!
Sedan tidigare är jag antagen till islamologi. Dock är den på halvtid och jag har därför sett fram emot att läsa en heltidskurs -det innebär nämligen fullt studielån för min del vilket jag behöver. Jag gjorde en sen anmälan till Statsvetenskap I och ja, samma kurs men på engelska. Registrering skulle sedan ske via mejl -men jag fick aldrig något svar på om jag kom in. Så nu i morse har jag fått ringa flera samtal till Universitet för att hitta rätt. Och till slut kom jag fram och vet vad jag har kommit in på.
Detta innerbär att jag ska prova på islamologin och Political Sciende i veckan -för att se vad jag tycker.
Men störst sannolikhet är att jag hoppar av islamologin och läser satsvetenskapen istället.
Jag tycker ämnena verkar jätteroliga.
Vad pluggar ni i höst?

hemma...

Hej kära bloggiar-läsarus!
Jag är hemma nu. Tänkte bara meddela det.
Min pojkvän är underbar.
Nu ska jag sova, för imorgon måste jag upp tidigt och ringa en studievägledare.
(hur ska jag annars veta om jag ska gå till skolan?)
Har ni haft en bra helg?

and i'm off

om en timma ska jag dra mig till t-banan för att därefter ta tåget till Skövde.
Jag är framme där vid ett-tiden men ska ju självklart ändå ut till Lerdala,
så jag är egentligen inte där förrän efter 14.
på tåget ska jag antingen läsa Egoboost, eller Keith Richards. Kan inte bestämma mig
riktigt så båda böckerna följer med. Jag har bara prologen kvar på Dexter nu!
Den ska jag läsa innan jag sticker så det är bara att börja på nästa bok!
Vad gör ni i helgen?

Skövde imorgon!

Åh jag vet att jag idag har skrivit lite kassa inlägg. Dock är det faktiskt meningen att det ska ENGAGERA mina läsare men folk är så hopplöst ointresserade. Fattar ni inte hur viktigt det är? Eller ni kanske vill att Sverigedemokraterna ska ta över för att missnöjda medborgare röstar på dem och för att dem som besitter rätt kunskaper, rätt moral inte "orkar" engagera sig? Jag tycker att det är jätteviktigt att människor röstar i en demokrati. I Australien får man böta om man inte röstar och det tycker jag är rätt. I en fungerande demokrati måste alla säga sin åsikt, lägga fram sin röst. Annars blir det likt förbannat ändå bara dem som vill höras som hörs.

Aja. I vilket fall som helst har jag inte varit sugen på att skriva. Jag går runt på tårna just nu och hoppas på att få ett samtal. Det får jag inte, så ska ringa på måndag. Jag är lite ledsen med, för jag kom inte ens in på mina reservplatser idag fastän jag hade bra platser. Det är som om de ropade upp alla förutom mig och jag vill så jävla gärna gå de här kurserna. Det suger. Jag mår inte bra av det. Och jag vill verkligen verkligen verkligen ha det här jobbet.

Imorgon åker jag till Tobbe.  Det var inte tänkt, men det blir så ändå. Det är matfestival i Skövde och vi ska umgås lite med hans kollegor -som jag inte har träffat ännu. Hoppas allt går bra, eller att det blir kul.. eller ja något! Har varit lite småsur för att Tobbe typ bokat in en del utan att tänka på att det innerbär några veckor utan mig. Nu slipper han ha mig tjatandes, även om det inte blir att jag åker länge. Jag kommer hem på söndag igen.



Sverigedemokraternas valfilm

Jag tycker seriöst att den här filmen är äcklig.
Snacka om att försöka vinna pensionärernas röster.
Inte konstigt att tv4 inte vill visa den
- fast jag skulle hellre visa Sverige vad SD står för istället för att tystna dem.
Vad tycker DU?

Vilsen i politikdjungeln?

En socialdemokrat är en arbetare från lägre klass som lyssnar på popmusik och bär stickade tröjor. De drömmer om ett samhälle där allting delas jämt. En miljöpartist är vegeterian och ibland till och med vegan, bisexuell, har dreads och bär lite större kläder. En moderat är ett borgarsvin med backslick eller blonderat hår, som spenderar somrarna i Stockholms Skärgård och som lever på pappas pengar eftersom han är VD för ett stort företag. Eller är det verkligen så? Fördomarna är många, alldeles för många, och om man inte har koll i den stora valdjungeln är det svårt att hitta och lätt att fastna bland fördomarna. Idag har jag varit inne i Stockholm och snackat runt med politikerna i valstugorna, för att guida er till att hitta rätt parti för Er! Jag frågade om deras tre viktigaste punkter som gynnar ungdomar, och vissa kunde svara mer eller mindre!




Den stora skillnaden mellan vänster och höger

Länge har Sverige styrts av Socialdemokraterna, i över 60 år totalt faktiskt. Enligt mig har vi en slags socialistik moral här i Sverige. Visst finns det skillnader mellan vänstern och högern i Sverige men i Sverige tänker vi mycket på att värna om varandra. Den stora frågan i Sverige som ständigt diskuteras är hur pengar ska fördelas och hur mycket vi ska betala i skatt. Vänstern står för en högre skatt som sedan ska delas ut till folket, medan högern vill ha en lägre skatt -bland annat för att uppmuntra till företagande men också för att man ska ha mer över i plånboken. De menar att det ska ska löna sig att jobba, och att man själv ska få bestämma över vart ens pengar går. Alla partier har enorma partiprogram som går att hitta på deras hemsidor. Som sagt gick jag runt och frågade efter deras viktigaste punkter som gynnar ungdomar. Tycker ni att informationen är för lite -leta runt på deras hemsidor -det är inte svårt att hitta!




Den rödgröna alliansen

Inför årets val ingick Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i en allians med varandra. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har tron på höjda skatter och jämställdhet gemensamt. Vänsterpartiet var en gång i tiden Sveriges största kommunistparti. Deras vision är att pengarna som kommer in från de höga skatterna ska gå tillbaka ut till folket i form av fler jobb, sjukvård, skola, sociala tjänster osv.



 


Vänsterpartiet

Det här berättade V för mig om deras politik idag:


  • Vill skapa fler studenbostäder. I stockholm vill de bygga 20 000 nya bostäder. Dessutom vill de skapa fler billiga lägenheter som ska vara billigare att bygga. En tvåa ska kosta ca 4000 kronor att bygga.
  • Man vill öka resurserna i skolan bland annat genom att sätta in fler lärare.
  • Man vill se till att nyexaminerade ungdomar från gymnasiet ska få jobb. Det ska finnas fler möjligheter att läsa om -bland annat genom ökade platser på komvux samt att det ska finnas möjlighet att läsa på gymnasiet när man är äldre.
  • Man vill göra kollektivtrafiken billigare. De vill också göra ett försök att göra den gratis.
  • Man vill jämna ut samhällets klyftor. V anser att löneskillnader som har ökat samt den sänkta skatten (som sänktes procentuellt) är orsakerna till varför det har skapats klyftor under de senaste åren.


 

Socialdemokraterna

Det här berättade S för mig om deras politik idag:



  • Socialdemokraterna vill minska den höga ungdomsarbetslösheten. Bland annat genom att se till att alla har en färdig utbildning, samt införa mer praktikplatser för att inspirera. Dessutom ger praktikplatserna större chanser.
  • Man vill också satsa mer på fritidsaktiviteter för ungdomar. Bland annat genom att satsa på fritidsgårdar och ungdomsorganisationer -så att man kan hjälpa dem hjälpa ungdomar.
  • Man vill öka antalet bostäder. I Stockholm byggs det ständigt nya på löpande band.


Miljöpartiet

Det här berättade MP för mig om deras politik idag:



  • Vill satsa på klimatet - för att fortfarande bevara jorden så att vi unga kan leva här.
  • Göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden, bland annat genom att utveckla individuella utvecklingsprogram och skapa fler praktikplatser.
  • Man vill också bygga fler bostäder. För ungdomar vill man göra det lättare att få bostad, bland annat genom att bygga fler hyresrätter och dessutom anpassade ungdoms-lägenheter -som ska vara billigare.
  • I skolan vill Miljöpartiet lägga in fler resurser. Bland annat genom att införa fler specialpedagoger och genuspedagoger. Man vill också kvalitésäkra skolan. Färre ungdomar ska hoppa av skolan (detta gäller både grund- och gymnasieskolan). Man ska också ha större möjligheter att börja skolan igen, och det ska vara lättare att få plugga på komvux. Alla gymnasieutbildningar ska ge högskolekompetens.
  • Miljöpartiet är bekvämma med nulägets skatter, då de inte anser att det är en viktigt fråga. Men i den rödgröna alliansen har de kommit överrens om att höja skatterna.
  • Miljöpartiet vill satsa på småföretagare, bland annat genom att sänka skatten för dem.
  • De vill också höja skatten på vissa energiformer - de som inte är miljövänliga. Detta för att uppmuntra till ett miljövänligt alternativ och minska förbrukningen av det miljöfarliga.
  • Miljöpartiet är emot FRA och vill se en förändring med upphovsrättslagen. De anser att upphovsrätten är alldeles för lång.

Alliansen

Inför förra valet gick Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna in i en allians tillsammans. Generellt  har partierna gemensamt att de vill sänka skatterna och hjälpa företagen. De vill att man ska ha mer pengar över i plånboken, det ska löna sig att jobba.

 

Centerpartiet

 

  • Centerpartiet vill minska arbetslösheten och arbeta för att gymnasiestudenter ska kunna få jobb precis efter utbildningen.
  • Man vill också öka företagande och fortsätta med Rut- och Rotavdragen.
  • Man vill också värna om miljön, bland annat genom att skapa fler cykelbanor och gångbanor men också genom att värna om national- och stadsparker

 

För C är sysselsättning och utbildning de viktigaste frågorna.

 

Folkpartiet Liberalerna


Det här sa FP till mig idag:

 



  • Vill ta bort ungdomsskatten och vill behålla den lägre anställningsavgiften.
  • Införa bra studentvillkor, bland annat genom att höja studiemedlet med 500 kronor för högskole- och universitetsstudenter.
  • Vill satsa mer på att bygga bostäder, bland annat genom 15000 nya bostäder i Stockholm.
  • Vill få ut unga på arbetsmarknaden, detta bland annat genom öka antalet lärlingsutbildningar.
  • LAS - lag om anställningsskydd- ska ändras. Man ska inte längre kunna sparka någon med resonemanget ”du var sist in -du är först ut” -vilket ofta drabbat ungdomar och invandrare. Istället ska man tänka utifrån sina anställdas kompetens.


Kristdemokraterna

Det här sa KD till mig idag:



  • I Stockholm har Kristdemokraterna infört studentrabbat på SL:S kort. En rabatt på ungefär 200:-
  • KD vill göra det lönsamt för ungdomar att spara till sitt första boende -något man vill uppmuntra till. Både en själv och ens föräldrar ska kunna spara direkt från sin lön till sitt första boende - och man ska inte skatta.
  • Kristdemokraterna vill också göra det lättare för unga studerande föräldrar. Idag får en ung förälder 180 kr/dag och detta vill man höja till 240 kr/dag.
  • KD vill också minska arbetslösheten, detta bland annat genom att sänka arbetsgivaravgiften.

 

 

Moderaterna



 

  • Moderaterna vill ta bort halva arbetsgivaravgiften. De vill också ha kvar rut- och rotavdraget.
  • De vill satsa mer pengar på utbildning samt höja studiemedlet för högskole- och universitetsstudenter med 600 kronor. Om de vinner valet kommer detta gälla från och med 1 januari 2011.
  • Man vill ta bort de spärrarna som gör att studenter är begränsade i hur mycket de kan jobba upp till studierna. I dagsläget får studenter inte tjäna över en viss summa om året för att få ta studielån. När man kommer ta bort spärrarna har jag inte fått svar på, men man hoppas på någon gång nästa år. Det kommer absolut att ske under mandatperioden.
  • Man vill halvera restaurangmomsen (från 25 % - 12.5 %) vilket kommer göra det möjligt för restauranger att anställa fler.
  • Man vill förenkla regler för att starta företag.

 

Övriga

Feministisk initiativ - före detta vänsterpartisten Gudrun Schymans nya parti


 

  • Man vill minska arbetslösheten genom att införa 6 timmars-arbetsdagar. Man vill minska de långa arbetsdagarna då man anser att det är osunt att jobba för mycket, utan man vill hellre skapa en balans mellan arbete och fritid. Dessutom får kvinnor fortfarande ta mycket ansvar i hemmet och för att kunna ta hand om hemmet -vilket gäller både för kvinnor och män- borde man ha mindre arbetstimmar. Dessutom skapar de kortare arbetsdagar fler tjänster.
  • Fi vill införa fri kollektivtrafik. Man vill satsa mer pengar på de som åker kollektivt än billisterna.
  • Man vill göra det lättare för studenter att få bostad, därav att man vill satsa mycket på hyresrätter och införa ett särskilt kommunalt bostadsbidrag för just studenter. Dock gäller förslaget om bostadsbidraget bara Stockholm Kommun. Självklart vill man också bygga fler bostäder.
  • Fi har en bred skolpolitik. De vill bland annat utveckla sexualundervisningen i grundskolan och vill att alla lärare i alla skolor ska undervisa med ett antirasistiskt och ett antigenus perspektiv.
  • Fi vill också införa genuspedagoger i skolan och sätta in ett krav på skolsköterska, psykolog, kurator och special- och socialpedagog. Idag finns bara krav om att varje skola ska ha en skolsköterska.
  • De vill också införa körkortsutbildning i gymnasiet.
  • dessutom ska utbildningen vara cekulär - Fi är emot religiösa friskolor.
  • Friskolor ska inte få fördelar i kommunala skolor.
  • Man vill se över alternativa insuderingstaktiker, öka elevdemokratin samt ge alla elever rätten att utvärdera undervisningen.


 

Sverigedemokraterna - hotet mot demokratin?


  • SD vill skapa lärlingsprogram för ungdomar. Både att man kan utbilda sig som lärling men också vara anställd som lärling.
  • Man vill begränsa arbetskraftsinvandringen. Man menar på att det är bättre att ta från den kompetens som redan finns i Sverige, innan man tar utifrån.
  • Man vill kunskapsinrikta skolan. Lärare ska införa specialpedagoger men vanliga lärare ska också utbildas hur man tar hand om de elever som har det extra svårt.
  • Man vill också göra ett stort krafttag mot mobbning. Det ska bli hårdare mot mobbare, exempelvis ska det alltid vara mobbaren som får byta skolan och inte offret -om offret själv inte vill byta skola.
  • SD vill återförstatliga skolan. På så vis skulle det bli jämnare kunskapsnivå från skolan till skola. De är inte emot friskolor, men de vill sätta hårdare krav på friskolorna.



Kan du fortfarande inte välja? Testa dig på Valpejl!

Time for bed

Idag känner jag mig som en tråkig bloggerska. Men jag har inte haft så mycket att skriva om. Imorgon ska jag på två upprop på Universitet så det är bäst att jag är redo inför dem. Uppropen är inför Journalistikvetenskap och Medie- och kommunikationsvetenskap -kurser jag verkligen vill komma in på! Har nyss duschat och planerar att gå upp vid sju imorgon, så jag ska snart krypa i säng och läsa Dexter. När ögonen är tunga nog får jag ta och sova.

Jag håller på att bli stressad igen så i helgen ska jag nog ta och springa en del. Brukar må bra av det, och lyssna på musik, se lite film och så. Om ni har riktigt bra koppla-av-tips, skriv dem så är ni supersnälla!


Jag verkligen älskar Dexter. Just nu läser jag andra boken
och längtar enormt mycket efter säsong 5!


Bildkälla

i want that job!

Känner att jag suger på att uppdatera idag. Men i morse gick jag upp 9 för att göra mig i ordning inför arbetsintervjun. Älskar verkligen lokalen och jag håller verkligen mina tummar stenhårt för jobbet. Men jag ska få svar idag, eller imorgon. Så ni håller väl tummarna åt mig? Det vore rena drömjobbet för mig så snälla gör det!
Berättar mer när jag har fått svar!

I alla fall, jag är inte van vid att gå upp 9 längre. Inte ens så sent som 9, man gick ändå upp vid 7 förut! Så nu är jag i alla fall lite trött och egentligen är det en introduktion för Religionshistoria I på Universitet idag, o jag kan med gå på den. Men jag tror att jag stannar hemma och sätter mig och kolla på film istället. Imorgon ska jag vara på universitet vid 9 för upprop, sedan ett därefter vid 11-tiden. Så sen kommer jag kanske dunsa ner i säng igen..

Men jag har bett om rutiner och nu får jag förhoppningsvis det. I want that job!



Shopping

För en gångs skull är jag lite trött! Men innan jag går och lägger mig ska jag ladda ett minneskort med bilder så att jag har lite mer att visa upp till min anställningsintervju imorgon. Ja, det är ett fotojobb jag har ansökt om! Och jag håller verkligen tummarna för att jag får det! Önska mig lycka till!


Som ni vet har jag inte bloggat så mycket idag, jag har bland annat varit hos veterinären med hunden och jag har också pratat med lite moderater i Solna! Men jag spenderade också flera timmar i stan (och just nu hatar jag att shoppa i Stockholm). Fastän stan är så stor känns det som om jag inte kunde hitta något och jag behövde verkligen något inför arbetsintervjun. Så jag hittade en tröja på Weak Day, och ett par skor. Skorna är kopior på ett par andra jag egentligen vill ha, men har inte råd med dem just nu så köpte kopiorna. Då vet jag ju om jag kommer älska orginalen (nästan i alla fall!).


Ursäkta mina brusiga bilder. Jag har använt iso 1600 för att ljuset här hemma är så dåligt och min blixt inte vill fungera just nu. Känner mig inte superglad för det men man får lösa det på annat vis i så fall.





Tallinn!

Min pojkvän är underbar. Inte bara för att han alltid är där, ställer upp och lyssnar, är tillmötesgående, har stått ut med mig i mina svackor, följt med till stallet, står ut med mig när jag har kameran i handen, när jag är smått svartsjuk, när han lagar mat när jag inte orkar.. eller jo, självklart är det är av just dem anledningarna som han är underbar. Men han är också underbar för att man känner av hur mycket han satsar på oss. En människa är inte värd den summa pengar den lägger på mig för mig -det handlar om vem personen är och snarare tiden och energin som den lägger på mig, tillägnar mig. Men jag blev verkligen överlycklig när jag fick rosen med korten som det stod att vi ska ut och resa i världen på, på min studentdag.


Först var vi inne på Riga. Lettland. Det såg verkligen vackert ut. Men sen läste vi lite mer om Tallinn och tyckte att det lät mysigt med att Tallinn hade mycket historia (bland annat från världskrigen - som Tobbe har stort intresse av) och att det fanns en äldre stadsdel. Vi var inte supersugna på att åka någonstans för att shoppa, utan snarare att ta det lugnt och göra något ihop -och fira vår ett-års-dag. Så vi bokade en kryssning till Tallinn, en av de lite dyrare hyttarna för att vi skulle få sova i samma säng. Resan till Tallinn är verkligen en av de mysigaste jag har gjort även om det var en del som inte gick som vi ville.


Efter att ha traskat runt i Tallinn i några timmar, och efter ett antal besök i en antikaffär som säljer prylar från världskrigen både från Sovjet och Tyskland, bestämde vi oss för att ta oss till ett Zoo som vi nyss hade fått reda på. Att ta taxi dit skulle bli för dyrt, sa dem. Så vi tog bussen men hamnade helt fel. Så vi försökte ta bussen tillbaka men hamnade så fel att vi hamnade utanför kartan, och att ta oss tillbaka till stadens kärna skulle ta oss 40 minuter med buss. Det slutade med att vi gick 2 kilometer tills vi hittade en taxi. Som tur var var taxin inte allt för dyr - vi åkte ca 20-30 minuter och betalade nog inte mer än 70 svenska kronor! Efter det fick vi bråttom, vi hade inte långt kvar innan vi hade tänkt vara tillbaka på båten. Så något större kunde vi inte beställa på någon restuarang, som vi hade hoppats på. Men vi har tänkt åka tillbaka, vilket jag verkligen vill. Särskilt för att gå på zoo.


Bilderna nedan tog jag med engångskameror. Jag lämnade mina systemkameror hemma helt och körde på två engångskameror (två st för 100:-). Jag ville göra något speciellt över vår resa och analogt skapar någon speciell känsla. Ska verkligen köpa fler engångskameror, gillar verkligen grejen! Senare ska jag göra ett album för mig och Tobbe, om oss -för oss. Med bilder tagna enbart med engångskameror.


Vill verkligen tacka Tobbe för presenten. Det är något av det finaste jag har fått och jag behövde verkligen det. Jag älskar dig!



Har ni fotat en hel resa med engångskamer? Vill gärna se fler engångskamera-bilder, så länka!


what to do how to do

När jag vaknar brukar jag vill gå upp och ta en dusch -men eftersom jag var tvungen att gå upp innan nio idag var det bara att klä på sig och ta hunden till veterinären. Och nu regnar det, så jag anser att det är fullkomligt onödigt att duscha när jag ändå planerar att åka in till stan. Jag tänkte nämligen köpa en tröja inför arbetsintervjun imorgon. Det känns nämligen som om jag inte har några kläder. Jag glömde en tröja hos Tobbe som jag hade kunnat ha, och ja, jag måste ju ha något på mig. Synd att min billiga tröja från Gina Tricot var tvungen att bli så där smutsog och gul!

Igår försökte jag fotografera med min blixt -som jag sällan använder. Men den vägrade fungera... vilket den gjorde förut med. Ska se om den funkar med min 400D för om den gör det måste jag lämna in 1D:n igen! Orkar inte! I-landsproblem...


Och på tals om problem har jag pratat med moderaterna idag i Solna Centrum. De var verkligen jättetrevliga och det är så sjukt roligt att träffa folk och diskutera politik, oavsett om de bara är fritidspolitiker eller verkligen seriösa politiker. Jag har ganska klart för mig vad jag ska rösta på i år. Jag vet att jag absolut inte ska rösta på piratpartiet och Sverigedemokraterna. Inte heller "Gräv bort Skåne" (är dem ens ett parti?). Jag ska ta och prata med fler politiker när jag är i stan faktiskt. Vad ska ni göra idag?

Run for London

När jag ser tillbaka på bilderna från London när jag var sjutton år saknar jag London. Vi var i London i bara fyra dagar, men det är något av det roligaste jag har gjort. Jag och mamma bodde i ett rum med tre våningssängar vilket ledde till att vi träffade mängder av andra personer. Bland annat Daniel Cohen -även känd som MC Translation- och två killar från Turkiet, två svenska tjejer och en kille från Jordanien -som bjöd mamma på torkade gröna alger. Det var tydligen gott. Att träffa dessa människor invigde till massa intressanta konversationer. Om politik, om Obama, om världen, om global uppvärmning, om musik. Allt sånt där ni vet. Det var fyra mysiga dagar. Jag åt margarita och vitlöksbröd, drack cherry coke och smaskade i mig Doritos (me loves Doritos).


Jag funderar på att åka på små resor till London, Berlin och Paris. Bara för att uppleva det och fotografera. Kanske någon annan som har liknande tankar som vill hänka på? Annars kan jag åka själv, men sällskap vore trevligt o min pojk har antagligen inte tid.

Krubbulurer

Jag bestämde mig för att göra krubbelurer för att stilla mitt sockerbehov (fast jag var mest sugen på popcorn). Jag sprang iväg till affären för att köpa ägg och sedan satte jag igång. Jag minns inte hur länge sen det var jag bakade (förutom när jag och Tobbe gjorde kola i vintras) men det märks att jag inte har bakat på länge! Jag är ganska bra på att laga mat -förutom idag då jag nästan brände allt i ugnen- men att baka är jag sämre på. Vilket ni ser, med tanke på att det är en hel del är bränt och ja, det som var ännu mer bränt har jag slängt.

Första gången -och senast- jag åt krubbelurer var i trean, i grundskolan. Jag tyckte det var jättegott men glömde bort vad det hette och så hittade jag det på Sandras blogg! Blev ganska glad då! Men jag tycker inte att det smakar alls som det gjorde då, för tio år sedan. Hm.. undrar om det är samma recept ändå?


Jag ångrar att jag inte köpte popcorn istället.

Dagens blogg korad!

Elin är den lyckliga vinnaren av Dagens blogg som jag startade förra veckan!
Jag valde Elins blogg för att det första intrycket var så positivt -jag älskar headern. Den är liksom glad på något vis och ändå lite personlig -inte bara för att det är henne på bild utan just för att den faktiskt känns personlig. Jag tycker om det. Över huvudet taget är hennes blogg jättepersonlig och jag tycker att många bloggar tappar det personliga. Hennes blogg är inte intern, den innehåller inte interna skämt osv utan en utomstående kan förstå. Den är mysig på något vis.
Jag hade dock velat ha lite mer uppdateringar fröken Elin!
Elins egna motivering var: "Jag vill delta i detta just för att du är på jakt efter nya ROLIGA bloggar att läsa. Min blogg är himla rolig tycker jag själv. Så min motivering är helt enkelt att min blogg är himla rolig."
Jag har dock även valt att ge en andra- och tredjeplacering. Varför? Jo för det var så svårt att välja!
Andraplatsen går till Jessi Fox. Jessi Fox är en rolig och snygg tjej med attityd. Hennes blogg är på något vis roande!
Tredjeplatsen går till Sandra. Sandras blogg är riktigt bra, den innehåller bra tips om allt från kärlek, sex och mat! (Ska faktiskt ta och göra Krubbelurer). Det jag saknar är tajtare uppdateringar och lite mer om själva henne -inte bara hennes tips.
Tack till er andra som deltog! (Ni är satta i placeringsordning)
4. Bella!
5. Amanda
6. Natalie
7. Filippa
8. Hanna

har inte så mycket att säga..

jag har typ inget att skriva om idag. Det står helt stilla i mitt huvud. Jag kom nyss hem från uppropet på Islamologin. Nästan inga som har anmält sig till kursen var där.. kul. och om jag kommer in på annat kommer jag också välja annat - vilket innerbär att den gruppen som läser islamologi inte kommer vara stor. Det kan dock vara mysigt!

Igår blev det klart att jag kommer vara en av några bildredaktörer på Festivalphoto. Idag ringde även mobilen om en jobbintervju som jag har på torsdag. Jag håller verkligen tummarna för det här jobbet. Jag säger inget vad det är än, för jag hatar att misslyckas. Det är så. Inte med spel och så, då bryr jag mig inte, heller inte tävlingar. Men om jag är jättestolt över en jobbintervju och visar det, och jag inte får jobbet kommer jag vara ledsen. Så vi håller tyst ett tag.

Jag har bestämt mig för en blogg nu -alltså till "Dagens blogg". Kommer alldeles snart!

första uppropet idag

Egentligen skulle jag bloggat tidigare idag, men jag blev så upptagen med att kolla igenom alla Dagens blogg-bidrag att jag glömde bort tiden och var tvungen att springa till t-banan för jag skulle till banken. Och nu är jag hemma och väntar på att min mat ska bli klar - sedan ska jag iväg till universitet på upprop! Jag får nog ta och åka tidigt, för jag vet inte hur jag kommer kunna hitta annars.

När jag kommer hem från uppropet koras Dagens blogg-vinnaren!


Just nu har jag världens sötaste bakgrund på skrivbordet på datorn. Nämligen den här:
Jag har verkligen världens sötaste pojkvän!

Europe

Nu ska jag ta och lägga mig i sängen med laptopen och kolla igenom alla Dagens blogg-bidrag. Dvs - era bloggar.
Vad tycker ni om bilden jag tog på Joey Tempest från Europe under förra årets Kulturkalas?

Nu kan du få mig så lätt

Idag när jag var på väg mot Solna Centrum råkade jag av en shuffle-slump lyssna på Nu Kan du få mig så lätt (Håkan Hellström). Då insåg jag hur mycket jag saknar Göteborg. Eller, rättare sagt, jag saknar att lyssna på Håkan Hellström i Göteborg. Jag saknar allt det jag har gjort i Göteborg och att stå framför Håkan Hellström på Liseberg är en stor del av just det. Jag såg Håkan Hellström första gången i Kungsträdgården men även om han var sjukt grym där kan det nästan inte mäta sig med vad han ger på Liseberg. Det är något speciellt med Håkan Hellström på Liseberg. Det är en sådan där underbar tradition som man inte vill bryta -att se Håkan Hellström på Liseberg varje år.


Jag minns första gången jag såg Håkan Hellström med Jesper. Vi var 16 år -eller skulle bli. Jesper som var helt galen i Håkan Hellström och kunde allt om honom och Broder Daniel -Jesper som klädde sig i sjömanskostym och bar hatt. Jag minns att det var han, jag och Elin på Liseberg. Sen var vi nog fler, men jag minns dem inte. Dayna hade köat hela dagen, och satt längst fram -och henne nådde vi aldrig. Men efter det så var jag och Jesper ganska ofta på Håkan Hellström ihop. Fast, det här handlar inte om Jesper. Det här handlar om Håkan Hellström.

Jag har sett Håkan Hellström i Stockholm. Jag har sett Stockholmspublikens tråkiga Håkan Hellström-attityd. De dansar inte som göteborgare, de rör sig över huvudet taget inte alls. De sjunger inte med de kan inte alla sånger. Inte som vi. Som bor eller har bott i Göteborg, eller vi som åker till Göteborg för att uppleva fenomenet Håkan Hellström. Och jag vet inte om det bara är publiken men jag vet inte om Håkan verkligen ger sitt allt där. Fast i Halmstad var han helt okej, bättre än i Stockholm. Men det är något magiskt med Håkan på Lisebergs scen. Jag antar att han känner sig hemma.
Den här bilden är en av mina första konsertbilder. Håkan Hellström i Halmstad -min första konsert - mitt första fotopass.

När min ipod bytte låt och jag hörde de första tonerna av Nu kan du få mig så lätt togs jag tillbaka till Liseberg. Jag togs tillbaka till solnedgången i Göteborg, vimmlet av Håkan Hellström-fans, väntan i skolbänken på att dagen ska gå så att man kunde dit till Liseberg, trängseln. Jag saknar alla poppare som sitter ner på marken, asfalten, som sitter och röker och dricker alkohol i smyg i sina läskflaskor, jag saknar den grupp med människor som sakta men säkert börjar sjunga i kön och som slutar upp i en stor allsång. Alla vi tillsammans.

Jag saknar rösterna som skriks och ropar ut "här är jag håkan" fastän dem säger "jag älskar dig håkan" när bandet börjar gå upp på scen. Jag saknar Håkans leende när han drar igång sin första låt. Jag saknar hans tårar när han blir berörd av oss i publiken, jag saknar hans leende. Jag saknar när han påpekar hur långt han har kommit, och hur misslyckade hans tonårs demoner kom att bli.

Jag saknar Gårdakvarnar och skit, live. Men jag saknar mest av allt Nu kan du få mig så lätt. För det är som om benen svagas, det snurrar i huvudet och man vet inte var man ska ta vägen. Jag saknar publiken som långt innan Håkan börjar sjunga "dom är uppe på taken alla är högt över staden.." och så fortsätter dem. Jag saknar det fina ljuset på himmelen i just den stunden. Jag saknar tårarna som rinner på kinderna, jag saknar kärleksparen som alltid pussas. För vet inte vi alla hur det känns? Och har inte vi alla tänkt på Henne eller Honom när vi stått där, allt vimmel och trängsel med Håkans ord i öronen? Det är något magiskt med Nu kan du få mig så lätt. För man vet att när publiken sjunger tillbaka orden till Håkan så menar de vartenda ord. Vartenda ord.

guess what?

gissa vad?
jag är från idag bildredaktör på Festivalphoto!

Min smutsiga tröja

Jag borde blogga mer. Men det går ju inte så bra det där. Vet ni varför?
Jo jag håller på med en guide till alla mina läsare, en guide som tar mycket mer tid och energi. Så nu tar jag en paus ifrån den och förhoppningsvis kommer den upp imorgon.
Jag måste visa en sak. Ni minns när jag fotade Stockholm Equestrian Games, farade över regnet som skulle falla på lördagen och som sedan föll och som jag blev sjuk av? Jag glömde berätta en sak om det. När vi fotografer gav upp pga regnet stack vi in i pressrummet och något av det första jag gjorde var att ta av mig min jacka. Jag var nämligen helt dygnsur och ville inte gå runt i min kalla jacka mer. Självklart. Då upptäckte jag hur brun och gul min nyköpta tröja var. Jag hade hållt mig under min jacka hela dagen men ändå lyckats smutsa ner min tröja! Snacka om att vårt regn inte är så rent som vi tror! I alla fall. Poängen är - jag har tvättat min tröja två gånger men smutsen går fortfarande inte bort. Jag vet inte ens var det gula kommer ifrån. Tur att tröjan bara kostade 50 kronor...

sjukgymnasten

När jag var hos sjukgymnasten kom jag först för tidigt. Sen kom jag för sent -smidigt. Men jag fick i alla fall mitt första pass och jag insåg att jag har en ridskada. Inte en idrottsskada, bara en skada av ridningen så som folk är arbetsskadade. Jag insåg nämligen att jag har väldigt starka innesidor (benen) men mina yttre och bakre lårmuskler är mycket sämre. För annars kan jag ta en 60 kg i benen, när jag tränar insidan -men utsidan har alltid varit jobbig. Dessutom drar mina ben inåt. Jag kan inte hålla dem raka och jag tror det beror på att man ägnar flera år åt att trycka in benen mot hästens sidor. För nog har vi alla ridit med tårna pekade utåt men lärt oss att det är inte så det ska se ut. Sen är jag väldigt orörlig -men det kanske inte är så konstigt om man har ridit i femton år utan att stretcha en enda gång efter ett pass?
Nu insåg jag i alla fall varför jag har ont så nu blir det mycket träning framöver.. och jag ska börja stretcha efter ridning framöver!


Nu ska jag ta min söta hund på en promenad! Vi ses sen!

Kaffe/cigg



Just nu sitter jag med nytvättat hår och lyssnar på Oskar Linnros. Jag ska säga att jag verkligen gillar hans röst. Annars gillar jag pop på göteborgska, of course, men Oskars röst gör att han låter lite som en stjärna på något vis. Han har inte den där starka Robbie Williams-rösten men han har så skön röst. Den tåls att lyssna på med andra ord.

Jag har suttit o kollat igenom mina upprop för den här veckan. Imorgon är det upprop för Islamologin och därefter väntar tre upprop till. Vad vill jag helst läsa? Medie-och kommunikationsvetenskap. Därefter statsvetenskapen. Visst är islamologi intressant och jag har blivit antagen men det lönar sig inte för mig att läsa på halvtid. Jag vill läsa på heltid så att jag är berättigad fullt studiestöd och lön. Det kommer jag behöva. Funderar också på att passa på att skaffa en iphone med ett bra abonnemang när jag får pengarna från CSN... och köpa nya skor!
Men det är i och för sig inte bara för pengarna jag vill plugga, inte heller bara för att göra något. Jag saknar rutinerna man får av att plugga och det känns som om jag verkligen behöver dem nu.


När jag kommer hem ska jag ta och skriva en massa mejl, fixa lite annat och självklart Blogga. Jag ska läsa igenom allas bloggar med! Nu blir det sjukgymnasten!

Agnes

Jag är lite ledsen över att det inte blev någon konsertfotografering. Jag som hade längtat så mycket -och länge!
Ikväll bjuder jag därför på lite andra konsertbilder. Ordet är RixFm-festivalen 2009.'




inget the ark..

Jag fattar inte hur jag kan vara så klantig som jag har varit. Det blir tyvärr inga The Ark-bilder och mina fototips får vänta lite. Det har uppenbarligen skett lite förvirring i mitt huvud så jag har tagit helt fel på dagarna. De har tydligen redan spelat. Jag suger. Jag är ledsen, festivalphoto antagligen besvikna och arga och ja ni är också besvikna. Förlåt!
Nu ska jag kolla igenom era bloggar istället.

update

När jag satt på tåget bloggade jag på mobilen men det tycks inte ha kommit upp. Typiskt. I alla fall åkte jag hela tågresan med en misstänkt urinvägsinfektion, lyckades dock att inte behöva gå på toaletten en enda gång -och då satt jag ändå mer än tre timmar. Det känns som om det alltid drabbar mig något. Särskilt nu på senaste!

Om en timma ska jag ta mig till Gröna Lund för The Ark. Egentligen är jag helt slut men jag tänker inte missa The Ark. Bilder kan ni nog förvänta er att se runt 22-tiden så kika in på bloggen då! Dessutom kommer massa fototips! :)

Glöm förresten inte att jag utser en Dagens blogg i början av nästa vecka! Läs om det här

me and my boy 11 pm

Tobbe var inte så värst filmsugen men vi tog oss igenom halva Into the wild. Framsteg för oss gällande den filmen. Just nu sitter vi istället vid varsin dator och är kanske smått osociala mot varandra, men vi har det mysigt ändå. Det är kul att se på honom och se hur lång tid det tar innan han ser tillbaka. Det tar tid. Och sen när han väl upptäcker en säger han förlåt, ger ifrån sig ett leende, sätter i hörlurarna igen och fortsätter spela. Sen blir han nervös för att jag fortsätter se på honom. Han säger att han inte är van vid att jag ser på honom på det viset, och då svarar jag: du vet inte hur jag brukar se på dig.


... och under tiden redigerade jag en bild på Emelie och Lux. Tyckte den blev fin så.

Myskväll

Att bo hos Tobbe är lite som att dra tillbaka tiden. För det första har vi ingen tv, men det är bara skönt. För sen när han får en tv kommer det vara mycket xbox-spelande. För det andra måste vi värma stugan med öppen spis, men det är jättemysigt! Dessutom älskar jag lukten av ved! För det tredje så tog Tobbe också ur tvätten för tidigt ur tvättmaskinen så vi fick stå och krama ur allt vatten hur kläderna... hur gammaldags är inte det? Fast jag tycker det är helt okej att bo så, så länge som man har bil som vi har tillfälligt i helgen (för annars går bussarna väldigt sällan här på helgerna). Men det finns något jag inte tycker om. Det är att stå i duschen i en minut och sedan drabbas av att varmvattnet är slut. Fyfan. Jag hatar att duscha kallt så jag har gått runt och nunnat för mig själv för att inte svära och klaga hål i öronen på Tobbe. Så nu sitter jag här och hoppas på att bli varm. Vi ska alldeles snart påbörja maten så då lär jag bli varm..

Annars har jag försökt ge mig på att raka av Tobbe allt hår. Det gick sådär. Jag kan säga att det är svårare än man tror att raka av allt hår och jag är ingen frisör. Men Tobbe rakade mig fint. Jag bestämde mig nämligen för att fortsätta raka en sidan och inte fortsätta med min undercut. Så nu har jag en sidecut. (Se nedan)


Satte bara upp håret tillfälligt, ni får se senare hur det ser ut när jag har en bättre frisyr.



Till mat ska jag och Tobbe ha tacos. Jag var jättesugen på det igår och nu bestämde vi oss för att
ja, det får bli tacos. Så han köpte nästan två kilo köttfärs. Han är söt haha.
Vi ska även se film och jag ska försöka övertala honom om att se Into the wild.
Jag har försökt med det i ett år men det blir aldrig att vi ser mer än en halvtimma.
Det är verkligen min favoritfilm och jag känner mig så berörd av den.
Vilken är en favoritfilm?


Svar på tal

Jag fick följande  kommentar och eftersom avsändaren
var anonym väljer jag ett offentligt svar
Svar:
Jag tror du missuppfattade hela mitt inlägg. Jag skrev tydligt att jag var trött på
att folk ser photoshop som en gåva sänt från Gud -men att jag ändå gärna
helst använder photoshop för mina bilder. Vad jag däremot glömde påpeka är
att det är själva bilden som är viktigast men det går alltid att förbättra en bild.
Jag gör inte en bild annorlunda utan jag förbättrar den bara - skapar kontraster och ljusar upp.
Angående att lägga på filter eller ändra färgnivåer var min poäng att man kan skapa en känsla i bilden
genom valet av en färg man kan lägga till. Alla har sett sådana bilder. Alla vet att en bild på
en vampyr skapar en kanske lite mer äkta känsla om den har blå toner i sig. Vampyrer är döda,
kalla. Ingen har sett en vampyr i dagsljus och därför vore det konstigt att tona en bild på en vampyr
gul -likväl som att skapa en somrig, varm känsla runt "vampyren" under en fotosession.
Likadant är det om man fotograferar ett gammalt objekt och vill stärka känsla av att det är gammalt
- det är inte helt ovanligt att man gör bilden sepiatonad då.
Men motivet i bilden måste först och främst stå för känslan, men en redigering kan göra
en känsla tydligare? Förstår ni hur jag menar då?

om redigering



När folk hör ordet "photoshop" tänker de på magin som används till alla mode- och reklambilder för att få bort finnar och ojämnheter, och en metod som gör att man ser smalare ut på bild -eller tjockare i skvallertidningarna. Photoshop har många finesser och det är ett extremt stort program -det finns massor man kan göra i photoshop. Men att retuschera är inte allt och många använder photoshop till annat -som vanlig grundredigering.
Jag föredrar själv att arbeta i photoshop men är trött på att folk ser på photoshop som något som sänds från himmelen. Visst kan det skapa magi i vissa ögon men det finns mycket man kan göra i andra redigeringsprogram. Photoshop är inte allt. Och hur mycket behöver man redigera sina bilder -egentligen?



För många gånger har jag hört "men det är photoshop!" eller "hon har photoshop!" som om photoshop är det enda medlet som gör att en bild blir bra. Man kan göra mycket utan photoshop och jag tror att amatörer och icke-fotografer väldigt ofta glömmer bort det. De inser inte att man kan ha ett billigare program och ändå uppnå i princip samma resultat. Photoshop är det bästa verktyget för retusch -men måste en bild tuschas för att vara bra?



När Rebecka var här fotograferade jag ju henne i Gamla Stan. Jag tänkte berätta hur jag tänker redigerar mina bilder - i photoshop. Men hur jag inte använder retusch.


Med ett så ljusstarkt objektiv som Canon 50/1.8 II ser jag också alltid till att ha en så stor bländare som möjligt. Då får jag in allt ljus jag vill ha. Orginalfilen ser inte så ljusstark ut jämfört med den redigerade bilden, men den innehåller fortfarande mycket ljus. En alldeles för mörk bild kan vara jobbig att ljusa upp men den här är perfekt.

Eftersom jag inte fotograferar i Raw (eftersom jag har en mycket gammal version av Photoshop) gör jag heller inget i Camera Raw -jag får göra alla redigeringar direkt i Photoshop. Jag grundredigerar alltid mina bilder på ett särskilt vis:

1. Det första jag gör är att ta en svart- och vitpunkt. Där man tar punkterna måste det vara riktigt svart respektive riktigt vitt. På så vis neutraliserar man ljuset,  och gör man rätt slipper man extrema färgstick!
2. Det nästa jag gör är att ljusa upp. Allt som oftast gör jag det bara genom kurvor (curves) men ibland drar jag också lite i det svarta och vita via nivåer (levels). Om jag vill ha ett område ljusare -eller mörkare- brukar jag göra det jag vill, använda kommandon cmd + i (på windows ctrl + i) och därefter använder jag penseln till området jag ville ha ljusare eller mörkare! Superbra!
3. Jag ökar kontrasterna (genom Brightness and contrast)
4. Försöker antingen tillföra eller ta bort färgstick - jag brukar göra porträtt lite varmare genom ett varmare lager!


Angående...
...skärpa är det något att rekommendera om man använder en stor bländare. Med en stor bländare kan det vara svårt att fixa skärpan. Jag har dock inte gjort det på bilden ovan.
...retusch är något jag mestadels bara gör i modebilder. Självklart kan jag göra det på mig själv, men jag gör det inte i alla bilder -och retusch är oftast väldigt överskattat.


Tips:
Alla bilder har mer eller mindre ett färgstick. Om bilden är kall (tonad i blått eller cyan) ger den ibland ett lite mer sorgset, deprimerande och kanske mystiskt uttryck medan en varm bild (tonad i oranget/rött/gult eller till och med brunt) ger ett kanske lite gladare intryck. Det är väldigt roligt att leka med färgstick för att få fram en viss känsla med en bild. Men det man kan tänka på är att också en svartvitt bild kan ha ett färgstick. Så som bilderna nedan. Det är samma bild -men visst kan de ge olika känslor?

Dagen hittills

Nu är jag här med internet igen! Dagen har hittills bestått av trängseln på t-banan, morgonruschet i t-banan, tågresa, och så Skövde förståss. När jag kom fram fick jag leta upp OKQ8 för att leta efter Tobbe som höll på att hyra en bil, sedan fick vi skynda oss in i bilen för att hämta mig Captain Morgan-flaska hos hans kollega. Därefter åkte vi iväg och handlade lite och sen dess har vi inte gjort mer än att se på Dexter, haft det mysigt och kört lite. Givetvis har vi ätit också... eller Jag har. Jag råkade förstöra Tobbes mat. Snacka om att jag har dålig samvete nu. Jag kan tänka mig åka o köpa mat på Mcdonalds åt honom (dock kan jag inte köra så det vore inte så bra att köra själv)...

Det blev nyss alldeles mörkt här runt stugan och vi ska snart fortsätta se på Dexter. Idag blir det bara en slappdag men imorgon blir det nog annat. Jag har fått reda på att det är hästtävlingar här i närheten, så jag funderar på att dra dit.. Och samtidigt funderar vi på att dra till Tobbes släktingar och jag vill på bio. Och jag vill åka runt och fotografera med så jag har verkligen igen aning om vart dagen tar oss. Det är väldigt segt med internet här ute men jag ska försöka besvara alla kommentarer så bra som möjligt ändå.



Nu vill jag veta om er dag och vad ni har för planer för helgen.
För jag är själv här ute och tar det lugnt men vill veta vad som händer hos er!


Förresten, glöm inte bort att ni kan bli dagens blogg!

Snart sitter jag på tåget!

Usch jag känner inte för att vara vaken just nu! Ända sedan jag tog studenten har jag inte behövt gå upp någon särskild tid, jag har kunnat sova ut precis hela sommaren! Så att nu behöva återvända lite till verkligheten genom en tidig morgon känns -med överdrift- som ett helvete. Jag ska snart åka till T-centralen och därifrån ska jag ta tåget till Skövde. Jag tror verkligen att det här kommer bli en toppenhelg. Tobbe har hyrt bil med, så vi kommer slippa drabbas av att vara fast på en och samma punkt mitt ute i ingenstans.

Kameran har jag med också, så bilder kommer under helgen! Jag ska fotografera lite landskapsbilder hade jag tänkt! (Ni ser ju nedan hur fint det är hos Tobbe). I helgen ska vi börja se tredje säsongen av Dexter, kanske besöka Tobbes släktingar, kanske -om vädret tillåter- åka till en sjö, kanske bio och lite sånt. Vad ska ni göra?


Jag ska se om jag köper internet till tåget, men jag tror jag sitter och läser Dexter istället.



Svar på era frågor

För mer än 10 dagar sedan startade jag en liten frågestund. Många frågor har inte kommit men här kommer svaren!


Favoritprylen i ditt rum?
Svar: Jag har inget eget rum, räknas hela lägenheten då? haha
Nej. Alltså det är lätt min dator tror jag. Med min hårddisk. Det låter töntigt men den är typ hela mitt liv.

Hur brukar du fixa håret?
Svar: Hm... jag brukar bara platta mitt hår. Ibland sätter jag upp det i en knut, ibland tar jag det åt sidan med hårspännen och hårspray (för att visa min undercut).. men oftast orkar jag inte anstränga mig. Så antingen plattar jag håret eller sätter upp det i en knut! Att fixa håret i en timma gjorde jag mer förr..
jag brukade tupera mitt år

Vad bloggar du helst om?
Svar:Jag tycker om att lägga tid på mina inlägg. Jag tycker om att skriva debatterande, diskuterande, analytiska och kritiska inlägg för det är vad jag själv älskar att intressera mig för. Men eftersom det sällan uppskattas är det alltid mycket roligare att skriva personliga inlägg eller om foto!

Favoritband?
Svar: Guuud vilken svår fråga. Jag lyssnar knappt på band längre på det viset. Jag har alltid älskat Sum 41 så jag får väl så sätt säga dem, men min största favoritartist är egentligen Thåström.

Favoritmat?
svar: typ.. mexikanskt.. för jag gillar fajitas och tacos. Men njae. Jag älskar kött. Fint, dyrt kött som oxfilé, fläskfilé.. gärna med vitlökssmör! (Med andra ord är jag dyr i drift)

Varför började du blogga?
Svar: Jag minns inte, för jag började för så länge sen och jag har kanske haft olika anledningar. När jag gjorde Musicstream var det för ett starkt musikintresse men när jag startade min allra första blogg -vilket var flera år sedan- var det nog mest för att bloggandet var så nytt och jag ville uttrycka mig någonstans. Jag har alltid tyckt om att skriva så det är så naturligt för mig. Gud jag minns inte haha. Men på senare tid har jag väl bloggat för att det är kul, ett beroende, jag tycker om att få vara kritisk o vill få ut mina åsikter någonstans.

Vad för piercingar har du, och gjorde det mycket ont att ta dem?
Svar: Jag har en piercing i läppen, och har haft en i ögonbrynet. Ingen av dem gjorde särskilt ont. Den som kändes mest var den i ögonbrynet men det var mest för att det är så mycket nerver där!
Jag. Höst 2007. Den enda piercingen jag hade här var i ögonbrynet!

Snyggaste skådespelaren?
Svar: Hm.. svår fråga för jag brukar inte vara så besatt av skådespelare. Men ska jag bara säga EN så är det absolut Heath Ledger! Mums!

Vilka bloggar läser du mest? :)
Svar: Hm.. Lina Flodins, Michaela Dahlström, Emelie Ohlsson, Blondinbella och Emma Svensson tror jag. (De finns länkade här till vänster). Men jag söker mer unika bloggar!

Vilka är dina 3 favoritbloggar? :)
Svar: Jag har nog inga. Alltså inga absoluta. Tyvärr, jag är lite tråkig. Men jag följer flera bloggar genom att gå in och hålla mig uppdaterad men jag tror inte jag har någon favorit.



Vill ni veta något mer? Fråga på!

Me and the books.



Jag har alltid tyckt om att läsa. När jag var liten läste jag jättemycket hästböcker och särskilt från serierna Stallkompisar, Tävlingsryttarna och Klara (dock tyckte jag aldrig om Klara). Jag prenumererade på Pollux och läste nästan aldrig böckerna därifrån men fastnade för CD-boken EKo från förr. Självklart har jag läst andra böcker men förr läste jag bara hästböcker. Senare kom jag till att få upp ett stort intresse för musikhistoria och läste bland annat om svensk punk och Sid Vicious. Nu på senare har jag nästan bara läst mer religionskritiserande (ifrågasättande) böcker -exempelvis Om Gud eller Vems islam (som kanske snarare ifrågasätter fördomarna mot islam än islam i sig).


Innan det här året hade jag i princip slutat läsa. Jag var så trött på att skolan "tvingade" mig att läsa böcker som jag inte ville läsa och jag är 99% säker på att Oliver Twist är en av de böcker som gjorde att jag tvärvägrade. Jag tycker inte att Oliver Twist är en bra, välskriven bok. Jag avskyr Oliver Twist. Men i alla fall. Det här året hände det något. Jag skulle köpa en bok till min pojkvän som försenad julklapp och fick själv syn på boken "Gud vill att du ska dö". Boken bara stod där framför mig, skrikandes "LÄS MIG, LÄS MIG!!!". Och jag var tvungen att köpa den. Och jag läste den. och även om boken inte är särskilt välskriven lärde jag mig så mycket att den har kommit att påverka mig extremt -hur kan ni läsa här. "Gud vill att du ska dö" öppnade mina ögon för religion. Nej, jag blev inte troende -har aldrig varit - MEN jag insåg att jag ville lära mig mer om islam och tvätta bort alla fördomar man har fått från den såväl amerikanska som svenska propagandan och lära mig om islam, på riktigt. Jag började därför intressera mig för all religion. Så i februari, runt Göteborg Horse Show, fick jag syn på en bok om Thåström. Det finns nästan inga böcker om Thåström och jag var bara tvungen att ha den. När jag gick vidare längst gatorna i Göteborg hittade jag ännu fler böcker jag ville ha. Jag hittade Jonas Gardells "Om Gud" och "Om Jesus". Den dagen kom jag att ha handlat böcker för 500 kronor. Jag hade inte läst på flera år.


Efter att jag öppnat världen för böcker igen köpte jag på mig fler böcker. Jag har ännu inte läst alla -dock har jag börjat i smyg på allihop. Jag har "fångad av hakkorset" (som tyvärr är lite tråkig) och "Che" väntades i bokhyllan. Och nu idag, när jag var i Solna Centrum, tänkte jag nyttja mitt presentkort på Akademibokhandeln. Från början ville jag bara köpa saker till skolstarten och visserligen blev det ett pennskrin, två suddgummin och en pennvässare. Men visst kom jag även hem med böcker. Ta 4 betala för 3. Självklart.

Böckerna jag kom hem med:
- Dexter - Hängiven Hämnare (Jeff Lindsay)
- Welcome to the Djungle - Legenden om Guns n' roses (Stephen Davis)
- Jesusskrifterna (Michael Baigent)
- Keith Richards (Victor Bockris)


Som de flesta vet älskar jag Dexter. Den här boken är den andra i bokserien och böckerna skiljer sig verkligen från serien. Därav att jag måste läsa! Guns n' roses har alltid varit en ikon för mig för en tid jag vill ha levt. Alltså, ja jag levde när de var som bäst men jag fick inte leva med dem på det vis jag skulle velat. Dessutom älskar jag Sweet child o'mine. Jag har aldrig lyssnat på Rolling Stones värst mycket - det är faktiskt inte förrän på senare år som jag tyckt dem är helt okej. Men vem är inte intresserad av Keith Richards? Och så har vi Jesusskrifterna. Varför? Jo, den här boken verkar jätteintressant. Den handlar om misstankarna om att Jesus var gift, om att han egentligen inte överlevde korsfästelsen osv. Jag läser allt sådant, haha.


Egentligen hade jag gärna läst Stephen King. Jag älskar filmerna som baseras på hans böcker, exempelvis Lida. Men det har aldrig kommit mig för. Måste skärpa mig.


Vilken sorts böcker föredrar du?

Award



Under tiden som jag har varit iväg och roat mig idag har Natalie gett mig en Award. Jätteroligt!

När man får en "Beautiful blogger Award" ska man tydligen berätta 7 intressanta saker om sig själv. Så här kommer dem:

1. Jag älskar musikhistoria. Jag älskar att gräva ner mig i olika musikkulturer
och jag är helt fanatisk i punkkulturen.
2. Jag har haft jättemånga andra bloggar, bland annat drev jag musikbloggen
Musicstream för några år sedan. Jag ångrar mig alltid med mina bloggnamn och vill starta nya
3. Jag har ridit sen jag var fyra år. Och jag har spelat gitarr sen jag var 9 -dock är jag
bättre på hästryggen än med gitarren.
4. Jag har aldrig fått något serverat. Jag har själv sett till att vara där jag är.
5. Jag har tävlat i Poetry Slam!
6. Jag har bott i totalt fyra städer.
7. Jag ser ner på människor som inte anstränger sig och slappar igenom skolan osv.


Sen ska jag tydligen ge den här blogawarden till 7 andra bloggare.
Men jag väljer att inte göra det (har tyvärr inte tid).
Däremot tipsar jag om några av mina favoritbloggar:

Luffi
Ana-Gina
Emelie Ohlsson
Lina Flodins
Emma Svensson

Nu ska jag ta och packa inför morgonresan. Jag återkommer snart! Vill ni veta något? Ställ en fråga!

Framåt marsch

Jag älskar verkligen att sova länge. Jag vaknade för knappt en timma sen och just nu lyssnar jag på Sum 41. Nostalgi. Jag har suttit och fifflat med en ny header som ni ser. Vad tycker ni?


(klicka för att se större)


Idag ska jag umgås med Rebecka innan hon åker tillbaka till Göteborg och sedan blir det att packa. Jag ska åka till Skövde imorgon och kommer åka tidigt -kommer vara där innan tolv. Jag tror det kommer bli en av min och Tobbes bästa helger tillsammans och jag längtar verkligen. Som i början av månaden visste jag inte säkert hur det blev med bloggandet, det beror på hur hans nät fungerar. Men jag ska blogga så mycket jag kan! Sen är jag tillbaka på Söndag och då väntar The Ark! Och ni vet att det innebär massa bilder på bloggen va?


Nästa vecka börjar min upprop på Stockholms Universitet. Jag längtar faktiskt efter att plugga. Pluggar ni?

You say in doubt we're fading out forgetting who we used to be

Jag minns första gången jag såg och hörde Sum 41. Okej, jag minns inte mer än reklamen för deras andra album Does this look infected? på ZTV (eller var det TV 3?) och musiken som strömmade ut, men jag minns det. Jag minns att jag tyckte att deras musik verkade så bra att jag bara någon vecka därefter gick till Skivlagret och köpte den. Jag minns att jag hade fått med mig min bästa vän Elin, som också skulle komma till att tycka om deras musik och även hon köpte en skiva. Jag minns att tjejen i kassan tog för mycket betalt och att jag senare var tvungen att gå tillbaka och få mer pengar tillbaka. Jag minns. Det var 2002.




© Copyright Malin Nilsson



Sum 41 kom att betyda mycket för mig. Jag var bara 11 år när jag började lyssna på dem och jag kom till att bli som ett avvikande UFO för mina grannar och klasskamrater. Ni förstår -mina klasskompisar lyssnade fortfarande på det alla andra lyssnade på, de hade liksom inte utformat en egen musiksmak och de lyssnade på det som sändes på radio. När jag bad min lärare om att få spela Does this look infected? på idrottslektionen bad mina kompisar om att få stänga av musiken för "de fick ont i huvudet". De kunde inte riktigt förstå sig på musiken. Det var inte förrän några år senare som några av dem kom till att acceptera Sum 41 men fram tills dess var jag kanske ett slags konstigt fenomen som kunde vara fan till dem.

Sum 41 har gjort att jag har träffat folk via nätet. Jag har själv haft en av de största Sum 41-klubbarna på Lunarstorm, som jag dock tog över av min dåvarande pojkvän -som jag hade träffat via klubben. Självklart mötte jag många andra och Sum 41 har knyt mig samman med andra människor IRL också -självklart. Det är ju så -music connects people. Till och med kallade jag mig för Still_waiting_ på Lunarstorm. Men Sum 41 har kommit att betyda mycket mycket mer för mig:

Med Sum 41 började jag självklart lyssna på mycket annan musik överlag, men jag utvecklade också en personlig stil. Redan när jag gick i sexan sminkade jag mig med riktigt tjocka kajalstreck under ögonen. Jag tycker fortfarande om det, men som sagt betraktades man som ett UFO. Att stå kvar och säga "det här tycker jag om, det här ska jag lyssna på" och kunna säga "det är så här jag ser ut, live with it" stärkte mig jättemycket och gav mig den självkänsla jag har idag. Under högstadiet hjälpte Sum 41:s musik mig enormt på så vis. Inte just för det med självkänslan utan de förstod mig. I alla låtar kunde jag höra och känna att de förstod eller att jag förstod dem. Jag kände att deras musik hade mening jämfört med all annan musik alla andra lyssnade på. Jag såg ingen mening i Britney Spears popmusik utan jag fann alltid mening i mina älskade Sum 41-låtar.

Jag kunde alla Sum 41:s låtar utantill. Alla. Och när jag hamnade i en situation -oavsett om jag mådde dåligt, bra eller var frustrerad eller liknande - kunde jag få någon av deras texter i huvudet. Jag kunde komma hem och lägga mig på golvet och lyssna på låtar som Some Say och Pieces. Bara för att få andas. Jag kunde -och kan fortfarande- lyssna på Hooch, Mr Amsterdam och Hyper-Insomnia-Para-Condriod (självklart kan jag hela titeln utantill) när jag inte kan sova -för det gör något med mig. Jag kan inte förklara det men jag identifierar mig så oerhört mycket med Sum 41. Jag är dem -så känns det i alla fall.


Självklart har jag velat se dem live precis som alla andra. Självklart har dem inte kommit. Självklart har jag hunnit tröttna på dem. Men vet ni vad? Man ska aldrig sluta hoppas. De kommer till Sverige i november. Till Malmö, Stockholm och Göteborg. Innerligt är jag överlycklig, även om jag inte verkar så. Jag har väntat så länge. De kommer bara till småställen, och det gör mig grymt besviken. Men jag vet att vi är många själar där ute som vill se dem. Som känner som jag har gjort. Som kanske inte älskar dem lika mycket idag men som älskade dem då. När hela livet handlade om Still Waiting, The Hell Song, Over my head och Handle This. När man skrattade åt Makes no Difference och In too Deep, och då man och älskade Fat Lip. När man kände att Pieces var en låt man verkligen behövde. Jag vet att ni finns. Ni måste gå och se Sum 41. Det måste bli stort - de måste komma tillbaka. JAG HAR VÄNTAT I ÅTTA ÅR.



Och JA det är sant! SUM 41 KOMMER TILL SVERIGE
Och tänk så här; om vi vill att de ska komma till de stora arenorna, komma tillbaka så måste vi gå. Vi måste vara många. Och jag hoppas hoppas att vi är det.





Mina favoritlåtar: Still Waiting, Hell Song, Over my head, Hyper-Insomnia-Para-Condriod, Pieces, Some Say och Handle This. Vilka är dina?

Dagens blogg!


Jag är i jakt på roliga bloggar att läsa, och därför gör jag en "dagens blogg". Vinnaren kommer uppmärksammas på min blogg och jag skriver om just Din blogg -och vad jag tycker är så bra med den.


Så här gör du:


Kommentera i inlägget att du är med.
Din blogg måste vara länkad, samt ange en e-postadress (som du kollar aktivt).

Skriv en motivering
till varför jag och många andra borde läsa din blogg.
Vad är det som är speciellt med just din blogg?

Sprid tävlingen
Ni behöver inte, men för att jag över huvudet ska göra detta vill jag
ha många deltagande. Och det ökar din chans att bli uppmärksammad på min blogg!


I början av nästa vecka drar jag en vinnare.
Vinnaren blir meddelad på min blogg men även till sin e-mail

Becca (3)

Min vän Becca är en av mina vänner som blir superbra på bild. Precis som Emelie har hon lätt för att föra sig framför kameran, vilket alltid är kul att jobba med!


Igår var vi som sagt i Gamla Stan och fotograferade. Superkul!
Och idag fick Becca ett ryck att tatuera sig..








Som sagt tatuerade Rebecka sig. Ett kinesiskt tecken för Kärlek bakom örat. Jättesött!
Jag funderar på att göra liknande, fast ett tecken för bisexualitet. Har ni några tatueringar?

Becca (2)

Nu har jag kommit hem igen! Men väntar på att min sötnos ska ringa så så länge får ni ännu en bild på Rebecka. När jag sedan har pratat ska jag svara på mängder av kommentarer! Vad har ni gjort idag?

Becca

Igår skulle jag uppdaterat på kvällen, med bilder på Rebecka. Det gick absolut inte som planerat för jag kom aldrig hem. Tunnelbanan slutade nämligen gå. Och snart ska jag iväg igen! Jag har jättemånga kommentarer som väntas på att bli svarade och jag ska jag ska jag ska. Men så länge kommer en bild på Rebecka.

Vi fotade i  Gamla Stan och letade efter nya bakgrunder överallt. Det är kul att fotografera där för det finns så mycket färger! Skulle ni vara intresserade av att vinna en gratis fotosession?



Hälsning!


Tack!

Efter att blogg.se rekommenderade mitt inlägg om Toppbloggarna höjdes min besöksstatistik rejält. Verkligen jättekul att det är så många som har kommenterat och kommit in och kollat! Och tack alla ni som tycker om bloggen. Jag ska nu ta och börja svara på kommentarer, men senare ska jag in till stan så jag vet inte riktigt hur aktivt det blir. Jag tar med kameran så jag uppdaterar med lite bilder.
Vad ska ni göra idag?
Glöm inte min frågestund

i miss the sound of music, the bass against my stomach

Alldeles snart ska jag ta och åka in till Stockholm för att hämta Rebecka. Och jag är hungrig, så jag funderar på om jag ska äta innan eller inte. Jag försöker få igång bloggen nu igen. Igårkväll var riktigt trevligt, gillar verkligen min systers svärföräldrar. Verkligen jättegulliga människor!

Som sagt ska jag fotografera självaste The Ark nästa söndag. Jag ser verkligen fram emot det. För det första är det ett av de bästa banden jag har sett live (för några år sedan, då Ola Salo brukade hoppa runt i hotpants och vingar), för det andra är de ett av Sveriges bästa band, för det tredje älskar jag Ola Salo och för det fjärde: jag saknar att fotografera konserter. It's something special. Jag ska skriva lite om hur jag förbereder mig senare.


Förresten hörde jag att snyggingen Kirsten Dunst var på Wat out west. Och nu tänker ni; ah men snyggingen är väl ändå Skarsgård? Nej. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i Alexander Skarsgård. Ska man snacka om en sötnos så är det Linus Wahlgren, men mellan Kirsten Dunst och Skarsgård? Dunst. Jag älskar henne. Jag älskar henne i en vampyrs bekännelse och Wimbledon. Jag älskar andra filmer med men minns inte titlarna, haha. Men hon var en stjärna redan vid En vampyrs bekännelse. Och hon är sjukt söt.


På bild: Laleh


bad bad bad...

... jag har inte varit en bra bloggare på sistone. men jag leker faktiskt runt i Illustrator och grejer. Mina utslag är helt borta nu. Woho!
Så... nu ska jag fortsätta lite med illustrator så får ni se senare vad det är jag gör! OCH nästa söndag ska jag fota The Ark på gröna lund och då ska ni få konsertfoto-tips.
men klockan fem idag kommer rebecka. Så jag ska in till Stockholm och möta upp henne med. Så vi får se hur det blir med bloggen..

fredagsupdate

Gud vad jag är dålig på att blogga. Men jag ska säga att jag mår mycket bättre idag. Jag har använt kortisonsalvan tre gånger och det har redan gjort underverk. Visst har jag kvar lite utslag och så, men de har verkligen lugnat sig. De som blossade upp på ovansidan av handen har försvunnit, och de på knäna och armbågarna drar sig tillbaka. Kvar är de på handflatorna och på fötterna -men det kliar inte och de har lugnat sig. Skönt säger jag.

Just nu väntar jag och mamma på att Emmas svärföräldrar Peter och Wendy Kennedy kommer hit. Vi ska bjuda på mat, typ. Alla ska äta samma... förutom jag. Jag ska göra kycklingspett med rösti och tsatsiki... Mumma!


I alla fall så har vi städat ganska länge. Och det enda jag har gjort mer är typ att gå ut med hunden, samt har postat engångskamerorna vi hade i Tallinn. Så snart kan vi nog se bilder!



Och mitt i alltihop saknar jag min pojkvän.

Toppbloggarna

I mitt sökande efter de senaste nyheterna hittade jag det första avsnittet av "Toppbloggarna" på Aftonbladet. Jag är själv inte särskilt insatt i några bloggbråk över huvudet taget men det kommer bli riktigt intressant att se det här och följa det. För jag tror att alla som läser Kissies blogg, kollar in på den då och då eller över huvudet taget vet vem hon är kommer få komma närmare Kissie- eller kanske närmare Alexandra? Jag tror nog att hon kommer agera som Kissie och inte som Alexandra, för det här är hennes ansikte utåt och hon är där som Kissie -inte Alexandra MEN man kan ju inte dölja vem man är hur lätt som helst heller, ellrér? Och jag tror att vi alla kommer förvånas över vem Kissie är.
Dock känner jag att det här är lite slarvigt gjort. Det är dålig kvalité på det hela och jag tycker inte att det är några bra vinklar. Kameran trycks rätt upp i ansiktet på folk och man ser inte så mycket annat. Tråkigt tycker jag för det hade kunnat göras snyggare. Men det märks att det är en paparazzi som står bakom programmet..

Kommer ni följa det här? Vad tror ni kommer hända?


There's those thinking more or less, less is more But if less is more how you're keeping score?

När jag var hos läkaren igår sa han att jag skulle gå inom idag om det hade blivit värre. Och ja, det har blivit det. Ironiskt nog kliar bara mina händer och fötter så jag hade inte märkt att det hade börjat sprida sig till knäna. Men det har det gjort, och det börjar ta sig till ovansidan av händerna. Man vet fortfarande inte vad det här är men jag fick i alla fall recept på en salva som ska hjälpa mig. Det värsta är att salvan är Betnovat, den salvan min mormor har för sin psoriasis. Läkaren har sagt att "nej psoriasis ser inte så" men eftersom två i min släkt har det vet man ju faktiskt inte. Det känns inte superkul just nu för jag vet vilka svårigheter det kan innerbära att ha psoriasis. Och jag vill absolut inte ha det på händerna eller fötterna. Och särskilt inte händerna pga fotandet och kanske framtida jobb. Tänk om jag inte kan ta vissa jobb pga det?


I alla fall så är min hals kry nu. Så jag börjar bli pigg och orka med allt -vilket kanske märks i bloggen nu snart igen. Jag började kolla på film förut - Dreamcatcher (en Stephen King-film) och insåg att jag hade sett den förut och med tiden insåg jag också att det är nog den enda Stephen King-baserade-filmer jag aldrig kommer se klart. Jag somnade. Så till slut satte jag på ett avsnitt av Criminal Minds istället men har även insett att jag inte är på filmhumör. Så just nu lyssnar på jag på Eddie Vedder och funderar på att gå ut med hunden. Jag har verkligen inget vettigt att skriva just nu.

sjukdomsupdate.

Jag tappar bloggläsare, för att jag tillfälligt inte orkar. Mina fötter och händer slutar inte klia och jag har svårt att koncentrera mig framför datorn alls. Jag bara surfar runt för att ha något att göra. Egentligen är min systers svärföräldrar från Australien här i Sverige, men jag har inte träffat dem än. Jag var hos läkaren återigen idag men jag har inte fått något svar ännu. Det kändes fett onödigt att gå dit. Han tog ännu ett halsprov och "nej men det är ju inte stretokoker" (stavning?) som de redan hade kommit fram till.. Och han googlade men hittade inget. Jag vill veta vad mina utslag är, om de är farliga, om de smittar, om jag bör äta medicin för det, om det går över.

Jag har egentligen projekt på gång också, men de orkar jag inte ta itu med nu. Jag tycker inte om att vara sjuk och nere.

Läkaren var förresten konstig över huvudet taget. Han frågade var jag hade mina hudutslag och jag sa att jag bara har på händer, armar och fötter. Men samtidigt som han ställde frågan drog han i min tröja och kollade ner på mina bröst. Tur att jag hade satt på mig bh, hehe. Sen var hans rekommendation att jag skulle ta allergitabletter, se om det går över och att jag inte bör använda tvål för det torkar ut huden. Vad är det för rekommendationer?


Bilder i repris



the world is flashing by

Jag orkar inte lägga energi på att blogga. Jag mår dåligt, jag är sjuk. Jag ska snart till läkaren igen och undersöka mina utslag. Och det har kliat som fan på händerna och fötterna inatt.
Jag lägger tid på illustrator just nu istället. (Dock har jag aldrig varit riktigt petig av mig)

du måste vara sjuk sjuk sjuk

Just nu känner jag mig som på den här bilden (som jag gjorde på fem minuter). Igår när jag var hos läkaren nämnde jag min allergiska reaktion men han "hade inte tid" att kolla på den. Han kollade inte ens på utslagen. Idag är mina utslag värre och dem har spridit sig och jag misstänker typ svinkoppor eller liknande. Om läkaren hade kollat hade han kanske sett det och då hade jag sluppit behöva gå tillbaka dit. Är lite sur nu. Och det kliar verkligen och jag vet inte vad jag ska göra. Till och med mina fingrar kliar!
Ps: det har inte blivit så mycket bloggande idag för jag leker i illustrator. Vad gör ni?

illustrator

Nej, det har inte blivit så mycket bloggat idag men det kommer. Jag har för en gångs skull sovit inatt -dock mår halsen fortfarande inte särskilt bra. Dessutom har mina utslag blivit värre så jag tror inte längre det är en allergisk reaktion jag har haft, utan något helt annat -vad vet jag inte. Och jag är extremt hungrig, men när jag väl ska äta kan jag inte. Jag hoppas mamma kommer hem med isglass och lakrits till mig. Jag har suttit några timmar med Illustrator nu. Resultat ser ni nedan. Ska fortsätta lite med illustrator sen, lite självporträtt (tycker sånt är svinkul) men ska se om jag hittar något som går ner samt kolla på L word.
Fortfarande: glöm inte att fråga något!

Vad tycker ni?

pressrummet

Jag hade ju lovat att visa bilder från pressrummet. Eftersom jag är sjuk var jag ju inte där igår men Lovisa var gullig och tog bilder på pressrummet åt mig med sin iphone!
Det här pressrummet var det minsta jag har sett, haha. I alla fall för att vara ett
sådant som man ska arbeta i.
Glöm inte min frågestund!

hos läkaren

Jag har inte sovit mer än två timmar inatt. Och vid åtta i morse gick jag till läkaren och bokade tid. När jag kom hem var sov jag en timma. Sen var jag tvungen att gå till läkaren igen. Sammanlagt har jag alltså sovit i tre timmar. Helvete. Man mår därefter.
Hos läkaren tog dem halsprover. Jag hatar verkligen det, och det visade sig vara virus och inte bakterier. Vilket stör mig enormt just nu eftersom om jag hade haft bakterier hade jag kunnat bota det med antibiotika. Det kan jag inte för att det är virus, inte ens halstabletter hjälper och det gör mig jättefrustrerad. Då och då börjar jag gråta. För jag orkar inte ha det så här, men jag måste ha det så och kan inte göra annat än att vänta och vänta på att det ska gå över.
Jag blev lite sur på en tant med hos läkaren. Medan jag väntade på mitt provsvar satt jag ner i ett väntrum som ligger bredvid en annan ingång, dvs inte huvudingången. Så kom det en tjej och försökte öppna dörren, men tanten brydde sig inte om att gå dit och öppna så tjejen gick iväg en stund för att se om hon kom in annan väg. Men hon kom tillbaka och då öppnade tanten fortfarande inte. Det här var en tjej av invandrarbakgrund, och jag tror det var det som störde tanten. När tanten inte ville öppna -hon stod upp, närmast dörren och jag satt ner längre bort- blev jag trött på tanten och gick och öppnade. Kärring tänkte jag direkt. Sen när tjejen väl kom innanför dörren tackade hon mig så mycket, och därefter undrade hon om det var obemannat -för det fanns en till reception där. Jag sa att receptionen låg någon annanstans och tanten började, på ett nonchalant vis, förklara vägen dit. Tjejen såg sedan på mig och tackade mig jättemycket igen. Och hon var verkligen bara vänd mot mig, men ändå tog kärringen credit för det genom att sätta sig brevid mig och storle mot henne. Jävla kärring tycker jag. Hon ville ju inte ens hjälpa från början och sen ska hon se sig som barmhärtig.

Jag hatar att vara sjuk...

jag har kommit till punkten att hata att vara sjuk. Seriöst, jag har nästan aldrig varit med om det här förut -förutom när jag hade körtelfeber eller sömnproblem i en hel vecka. Men jag hatar det. Om jag väl somnar får jag inte sova länge, för då vaknar jag av smärtan. Halsen gör irriterande ont, jag kan inte svälja, nacken hindrar mig från vissa rörelser, jag är pigg, jag fryser och ingenting hjälper. Jag gissar att jag har ett virus i halsen eftersom det inte ger sig. Eller i och för sig är det oftast virus i halsen...
Alla har vi tyckt att det är okej att vara sjuk, vara hemma några dagar pga feber. Det kan ju vara skönt. Men inte så här. Jag hatar att vara sjuk.

Vad ska jag göra nu? Duscha? se Mysteriet på Greveholm? desperat försöka sova ändå?

ask me anything (frågestund)

Eftersom jag numera inte tar så många bilder på mig själv får ni den här, över ett år gamla, bilden!
Tänkte ha en frågestund
Jag har nämligen allt från 30 - 50 läsare per dag och nu vill jag att ni undrar saker.
För man vet inte så mycket om mig. Fråga vad som helst.
Svarar på allt när jag känner att jag fått tillräckligt med frågor!

Tips: Fota ridsport

Systemkamera-användare ökar och allt fler och fler hästgalna fotograferar ridsport, åtminstone när de själva är åskådare. I det här inlägget berättar jag grunden för bra hästbilder. Förutsättningen är att du har en systemkamera och kan fotografera manuellt.

Steg 1: Rätt inställningar
Att ha rätt inställningar är en förutsättning för att få bra hästbilder. Det viktigaste att tänka på är en snabb slutartid (Under Stockholm Equestrian Games körde jag med 1/1000 eller 1/1200), och lättast är att fota på TV (S på Nikon). Med inställningen TV slipper du ställa in bländaren utan ställer istället in slutartiden och ISO. Om man vill -som jag gör- kan man även ställa in fokuseringspunkt. Dvs, man kan göra ALLT med TV utan att behöva tänka på bländaren.

Vad man har för inställningar beror självklart på vilket ljus det finns att använda sig av, men för att ta lyckade bilder måste man ha en snabb slutartid
och jag är strängt emot att använda blixt. Varför berättar jag nedan.
Om det är mörkt, exempelvis inne i ett ridhus eller på en arena bör man höja ISO. Många av de billigaste systemkamerorna går bara upp till 1600, och redan där blir det ganska brusigt -men det är inget man kan göra något åt. Har man en systemkamera som kan gå högre upp i ISO kan man också utforska vilket ISO-tal man bör ha.
Om det är ljust behöver man allt som oftast inte ha ett högre ISO än 200. Men tänk på att bilderna ändå inte får bli för mörka heller. Anpassa ISO utefter slutartid -dvs du ska fortfarande kunna ha en snabb slutartid utan att bilderna blir för mörka.


Jens Fredricsson @ GFRK oktober 2008.
Första gången jag fotograferade häst och ryttare över huvudet taget var Jens Fredricsson med ridskolehästen Tella (som inte lever idag).
Som ni ser på före- och efterbilden så är det väldigt dåligt ljus. Och i den högra bilden har jag försökt rädda bilden, men det är väldigt svårt. Ljus är fotografins A och O.


Steg 2: Rätt utrustning
Det är allt som oftast meningslöst att fotografera ridsport med allt annat än teleobjektiv. Jag använder själv mitt 70-200/2.8 och brukar då ligga på 200 mm. Men det är även många fotografer som använder sig av fasta 300. Man vill komma så nära som möjligt.

Ett ljusstarkt objektiv är också att rekommendera. Särskilt när det är inomhus, för annars är det -ärligt- ett rent helvete att fotografera i ridhus (särskilt ett utan fönster). Det är också en fördel att ha en snabb kamera, gärna en som tar 7-9 bilder/sekund. Anledningen är att de har mycket snabbare motor.


Steg 3: Använd inte blixt
Vad ni än gör - använd inte blixt. Jag avskyr folk som använder blixt på tävling. Anledningen är att
1: det är respektlöst mot häst och ryttare (även om ekipaget är på elitnivå vet man aldrig hur hästen reagerar. Tänk hur arg du själv skulle bli) - Dessutom kan det innebära livsfara.
2: Det förstör för andra fotografer. Det är inte blixtrar från små digitalkameror i publiken på Scandinavium som stör -utan de som fotograferar bredvid en. Om man fotograferar med autofokus och ska ta en bild, och någon fotograferar med blixt bredvid en kan ens kamera behöva mäta om avståndet och man kan gå miste om en toppenbild. Dessutom tillsätts ett nytt ljus som man inte har räknat med i ens inställningar -återigen: bilden förstörs.



Steg 4: Planering
Om man har rätt fokus ligger också skärpan rätt. Numera ställer jag alltid in fokuseringspunkt när jag fotograferar. Ett tips är att ta mittpunkten. Det är en bra punkt att utgå ifrån. Vet ni inte hur man ställer in punkten berättar jag gärna, kommentera det då i inlägget.

När jag fotograferar ridsport förbereder jag mig alltid vid varje hinder innan ekipaget kommer. Jag sätter fokusen allt som oftast på den bom som ligger närmast mig. Sen, när ekipaget kommer behöver jag bara ta bilden - när de är över bommen. Då får jag fokus på hästens framdel och ryttaren.

Att fotografera ridsport krävs, särskilt i början när man inte har tränat upp sig, planering.Men man ska också veta exakt när man ska ta bilden. Det här är superlätt med en kamera som tar 7-9 bilder/sekund eftersom motorn är såpass snabb. Jag har fotograferat ridsport med min 400D och den är absolut inte lika snabb. Därför behöver man ännu mer planering med en sådan kamera. Du måste veta exakt när du ska ta bilden.

Jag har sett många, och då menar jag många, som fotograferar när hästen redan har sprungit iväg. Det är som om många vill ta bilden för att de tror någonstans att de tog den långt innan, men bilden blir ju fortfarande när hästen är borta.. Tänk så här: hur gör jag bilden intressant? Vad tycker jag om att kolla på för bilder? För det är sällan man själv tycker om att kolla på när en häst springer ifrån en, eller hoppar ifrån en. Man vill se ansiktena! Man vill se action!


Om man inte blir bra på att planera bilden kan man gå miste om mängder av bra bilder.
Övning ger färdighet!




Sammanfattning:
- Inställningar: fotografera på TV (S) om du är osäker och ljuset är skiftande. Ha en snabb slutartid
- Ha rätt utrustning
- använd inte blixt!
- Planera  bilden


Alexander Zetterman och Laetitia


Vill ni ha mer tips eller hjälp, kommentera!

Vinn personlig bloggdesign

Knixie har en tävling där man kan vinna en personlig bloggdesign
Nu har du chansen att vinna en personlig bloggdesign!
För att vara med och tävla måste du ha blogger/blogspot, blogg.se, webblogg.se eller bloggspace.
Har du wordpress, devote eller något annat så var med och tävla endå så kanske jag kan hjälpa till även fast jag aldirg designat till dom. Har du någon annan bloggportal så var med och tävla endå jag brukar kunna fixa det ändå.

Sista dagen för att tävla är 31 Augusti
För att tävla gå till
http://knixiesbloggdesigner.blogg.se
Jag är med och tävlar, är du?

In treatment..

Som jag skrev i natt är jag sjuk och jag har inte tagit mig till ryttarstadion idag. Jag hatar att vara sjuk och jag hoppas jag blir såpass att jag kan fotografera Winnerbäck imorgon. Hade varit bra mysigt med en konsert i alla fall.
Nu när jag är sjuk orkar jag inte sitta allt för mycket vid datorn. Jag dricker pepsi med glass i, kollar på In treatment och ligger i sängen. Jag vill verkligen bli av med smärtan i nacken (och i halsen) så jag knaprar panodil. Det är tur att jag faktiskt äter mediciner numera. Det har jag bara gjort i några år, och jag hade extremt svårt för det när jag var liten. Med åren har det fått komma av egen vilja... dock tycker jag inte att det är alltför stor skillnad om man tar en panodil eller låter bli.
Ridsports-fototips kommer senare. Kanske levererar Lovisa en bild från pressrummet idag, får hoppas på det! Men jag vill bli av med lite smärta innan jag sitter och skriver så mycket... hehe
När jag är sjuk duschar jag automatisk flera gånger om dagen.
Jag tycker inte det är äckligt att vara sjuk, jag bara gör det.
Vad gör du?


Paul från In treatment bildkälla


sömnlös

Usch jag kan inte sova, och jag är nog sjuk. Vaknade vid fyra av halsont (som jag har haft sen igår) men också smärtan jag har i nacken. Eftersom Aftonbladet säger att man blir sömnig av dusch (jag blir dock piggare) så gick jag in i duschen. Jag har även tagit panodil... men om det fortsätter så här kommer jag inte gå upp om några timmar för söndagstävlingarna. Det är för jobbigt att stå ute i regn (man får ont i musklerna som blir svinkalla) och dessutom släpa runt på tung kamerautrustning.. Så jag får väl helt enkelt vara hemma. Och fixa här för det vill min mamma väldigt gärna vad jag vet..
Apropå ingenting så har Fidel Castro börjat synas i media igen, efter två års tystnad. Läste den här artikeln och det glädjer mig att han ber Barack Obama att inte gå in i (ett stort kärnvapen-) krig med Iran eller Nordkorea. Ändå var Barack Obama en av de mest fredliga i presidentvalet, så jag hoppas han låter bli. För det första; ända sedan den iranska revolutionen där USA gjorde mycket fula saker mot Iran har  Iran utvecklat en dålig bild av väst och västerländsk kultur. Att påbörja ännu ett krig skulle göra att det uppstår ännu mer konflikter och jag tror att det skulle skapa stor skada -jag tror att fler österländska länder hade stött Iran.. och om Storbritannien och andra länder skulle hjälpa USA skulle vi riskera ett världskrig. Dessutom pratar man mycket om att det kan komma att utvecklas ett krig mellan kristna och muslimer. Jag är så trött på hatet mot muslimer, samt alla konflikter så det måste räcka. Och förresten så vet jag inte  tillräckligt mycket om Nordkorea för att få USA att hålla sig borta därifrån men -som förresten är det "för det andra"- är jag allmänt trött på alla konflikter o det måste ta ett slut. Det kommer inte göra det under min livstid, och frågan är om det kommer göra det, men jag hoppas att jag får vara med om att man låter bli.

oväder..

Har suttit och sorterat alla bilder nu i mappar. Imorgon ska jag berätta mina tips och vilka system jag har osv. Man orkar faktiskt inte när man är borta. Men imorgon varar tävlingarna inte så länge, så kommer hem mycket tidigare. Redigerade bilden nedan för att visa hur jävligt väder det har varit. Det är helt okej när det duggar, men nu var det för jävligt. Det föll stora droppar, som likväl hade kunnat vara hagel, från skyn. Tur att jag och Lovisa hittade regnponchos hos Agria! Men till slut gav vi faktiskt upp den klassen, och åkte hem istället. Tur att man bestämmer över sig själv. Faktiskt. Men man var helt genomsur och man vill inte riskera att kameran tar skada. Så det var lika bra att gå in.

På bild: Siri Swärd med Unduraga Rose K



bild tagen; med inställning TV: ISO 640, tid 1/1000 sec och jag gissar på f/2.8


Träffade Lovisa som tillsammans med Ellinor driver Equus Photo. På grund av ösregnet bestämde sig Lovisa för att prova ett trick som en Aftonbladet-fotograf har tipsat henne om - att använda armen på en regnjacka som skydd över kameran. Vi insåg att det skulle se fult ut, och vi konstaterade också att hon såg ut som en (holländsk) fågel. Ett väldigt bra tips kan jag lova! Själv tar jag nog en plastpåse med mig tills imorgon..

update lördag...

Jag vet jag vet jag vet. Jag lovade att blogga direkt från pressrummet. Men pressrummet är fullt och under pauserna mellan klasserna har jag antingen sprungit efter mat eller gömt mig undan regnskurarna och vilat. Det är inte roligt att stå ute och fota hästhoppning i ösregn. Det lärde jag mig idag. Jag ska snart äta och sedan ska jag vila lite. Så det kommer kanske en uppdatering med bilder sen.

@ Ryttarstadion

Idag har jag tagit lite bilder av området. Tävlingsbilder får ni se en annan dag. Vad tycks?
Imorgon bloggar jag direkt därifrån. Det kommer regna så jag kommer uppskatta att sitta inomhus då och då. Så imorgon uppdateras det mycket mer!






hemma...

Åh är hemma nu! Efter några timmar hopp och till och med Derby!
För över bilderna som ni ser nedan. Och det är sent så vi får se hur mycket jag sorterar och jag lägger ut här.
Men vet ni?
Niklas Arvidsson gick omkull med miss Jacson på derbyt. Jag är faktiskt fortfarande chockad för han är så oerhört rutinerad. Hm..
Min allergiska reaktion har fortfarande inte gått över.
Och imorgon ska det regna -jag är inte glad.
Jag har massa mejl att gå igenom.
Aja, vi hörs sen!
Vad har ni för planer för helgen?

fredag

Så, nu har jag vaknat. Egentligen började tävlingarna vid åtta i morse, men eftersom jag är min egen arbetsgivare och har en allergisk reaktion vill jag hellre sova ut. Den högra sidan av mig kliar verkligen och jag misstänker fortfarande att det är färgämnen som är boven i det hela. Det känns onödigt att åka iväg tidigt när man inte vet vilken form kroppen är i. Nu mår jag i alla fall inte illa.

Idag ska jag fotografera lite mer hur det ser ut runtomkring. Jag känner tyvärr inte för att ta med datorn idag heller. Det gör min väska ännu tyngre. Sen är det antagligen grillning ikväll!

Nu ska jag svara lite på kommentarer, mejl och sånt..

På bild: Isabelle Håkansson med Felippa N


equestrian update

Förlåt förlåt förlåt att jag inte skrivit tidagare. Men jag kom hem tidigt idag, vilket jag kanske inte lär göra imorgon tyvärr (fredagen blir längst under Sthlm Equestrian Games). Jag har varit hemma sen 18 men har suttit ett tag och sorterat alla bilder. Min dag har inte ser bra ut alls idag.

För det första kunde jag inte somna under i princip hela natten. Jag har som sagt sömnproblem så här års och jag kunde verkligen inte bara somna. Jag skulle ha gått upp k 6 i morse och när alarmet ringde och sms från Tobbe rullade in upptäckte jag en röd, kliande arm. Antagligen har jag fått en allergisk reaktion på massa färgämnen (från typ min godispåse jag åt igår..). Eftersom jag var så trött bestämde jag mig för att sova lite längre och gick istället upp halv nio. Då mådde jag illa. Som ni märker har min morgon varit allt annat än bra. Jag har knappt ätit något heller så jag har varit jätteofokuserad. Imorgon ska jag skärpa mig och imorgon kommer ni få ut mer av mina inlägg. Det blir tornerspel bland annat! Och så är det grillfest på kvällen!

Jag kommer svara på alla kommentarer senare. Vill ni veta något, fråga nu!


Pontus Westergren med Lasso



Anders Lundgren med Pettisimo

Stockholm Equestrian Games

Det här blir nog mitt sista inlägg för kvällen. Men jag tänkte bara påminna alla om att ni nu, ända från femte till åttonde augusti kommer kunna följa mig på Stockholm Equestrian Games. Jag tänkte visa lite från pressrummet, mycket runt omkring tävlingarna och självklart från tävlingarna. Rapporter och bilder kommer det nog i mängder!
Imorgon tar jag inte med datorn, men om internetuppkopplingen är gratis kommer jag absolut ta med datorn därefter. Så då kommer ni kunna följa mig ofta! Så missa inte det! Även om ni inte är intresserade av hästar lovar jag att det kommer vara intressant - särskilt som fotointresserad.
Nu ska jag se Miss Marple och vila ryggen inför morgondagen. Men håll utkik nu i dagarna, ni vill inte missa!

hittade talet jag höll i våras i Svenska C

Sverige, i min barndom var du felfri

Du var barmhärtig, öppen och gav mig friheter.

Du var luften under mina vingar.

Du var möjligheternas land, det var hos dig min framtid låg

Över dig föll inga atombomber,

på din mark har det inte krigats på på tvåhundra år.

 

Jag minns hur mycket det pratades om vad vi ska vara glada för.

Att vi får bestämma, och vi ska vara glada över maten och vattnet vi får i oss var dag.


Ibland fick du mig att tro på paradiset det sades att vi levde i.

Ett paradis där vi tror oss ha all kunskap som går att ha

all makt som går att nå

alla lycka som går att få

 


På tv visas filmer på svarta, svältande och fattiga barn som måste gå flera mil för att få sitt vatten, som måste skövla sin egen mat.

Man känner sig så jävla korkad som tror att det inte finns några städer i Afrika,

fastän man någonstans vet att det måste det göra.

Svensk tv visar svensk rikedom och afrikansk fattigdom. Hur ska jag kunna veta något annat när jag tillhör den generation som har uppfostrats framför tv-rutan?

 


Jag heter Malin Nilsson och jag är paralyserad

Jag är okunnig

och jag har ett bristande intresse för vårt lands politik och dess system

Jag är helt enkelt svensk

 


Visste ni att vi hade som mest valdeltagande i riksdagsvalen på 70- och 80-talet? Det var runt Berlinmurens fall som siffran deltagande plötsligt sjönk och har inte än idag lyckats ta sig upp till samma siffra. Borde inte människor ha insett hur viktigt det kan vara med ett ökat deltagande efter kalla kriget? Varför sjönk siffran? Varför sjunker den?


 

Vi hamnade förstås framför tv:n. Jan Stenbeck grundade Tv3 1987 och svenska folket hade nu chansen att se reklam på tv. Reklam som man idag hatar, längtade man efter att få se. Det var nytt och spännande. TV:n måste ha varit, och är, en utmärkt propagandamaskin. Tänk hur mycket information människor kan hållas borta ifrån så länge det inte sänds på tv, skrivs i tidningar eller sägs i radio. Tänk vilken underbar värld man kan visa. Tänk hur man kan få alla andar länder att framstå.


 

Svenska folket måste någonstans ha börjat flyta med i en ström, paralyserade och helt omedvetna om deras omgivning. Att vi inte deltar i våra riksdagsval där vi för en gångs skull har chans att påverka, måste någonstans betyda att människor tror här att vi har det så bra att det inte kan bli bättre. Det spelar ingen roll vilket parti som leder oss för vi kommer alltid ha det lika bra ändå.


 

Människor är aldrig helt nöjda. Alla i en befolkning kan inte känna sig nöjda. Men vi bryr oss helt enkelt inte längre än till diskussionerna runt köksbordet hemma. Ens tankar och åsikter når inte ut, man låter dem heller inte komma längre.


 

Det sägs att vi har yttrande- och åsiktsfrihet. Förklara då för mig varför vi jagade kommunister i Sverige under kalla kriget. Förklara för mig varför mina åsikter skulle kunna drabba mitt betyg i samhällskunskap. Förklara för mig varför vi inte har fått vara med i en folkomröstning sen 2003. Varför fick vi inte lov att rösta gällande FRA? Och snälla, förklara för mig varför svenska folket fortfarande bara sitter hemma och klagar på samhället. Varför deltar dem inte i våra val? Kanske är det för att inga partier uppfyller den politik man skulle vilja ha, men varför använder vi då inte yttrandefriheten? Varför genomför vi inte fler demonstrationer, varför gör vi inte mer uppror? Vad är vi så rädda för?


 

I Iran har oliktänkande, dvs motståndare till regimen, alltid riskerat tortyr eller till och med döden. Det har ändå inte hindrat dem från att vara aktiva i organisationer, leda organisationer och kämpa emot. Jag beundrar dem som har vågat stå upp, som inte har låtit sig skrämmas av Hizbollah. Jag beundrar dem som har stått ut med tortyr och aldrig förrått en kamrat.


 

Svenskar må ha det bättre än iranierna. Dem har inte våra – på papper - friheter. Men det vi inte har är kämparglöd. Det enda vi har är propagandan för demokratin och den finns i media, hos politikerna och i skolan. När ska jag få yttra mina åsikter och tankar så fritt att det inte ger mig några som alls konsekvenser? Jag ska säga er att jag längtar efter den dagen.


 

Demokrati – vad är det? Har vi det?

Demokrati måste vara Sveriges mest framhävda ord, men hur kommer det sig att vi kritiseras av FN och Paul Hunt? Vi som ska vara så öppna och barmhärtiga som tar in så mycket flyktingar från så många olika länder.


2006 gjorde Paul Hunt studier i Sverige som bland annat gick ut på hur vi behandlar våra flyktingar och asylsökande. Han har uppmärksammat att vi i Sverige nekar dessa människor som har begått brott en rättvis rättegång. Flyktingar har heller inte rätt till samma vård som vi andra svenskar har. Sveriges flyktingspolitik lever helt enkelt inte upp till Fns konventioner, där det bland annat nämns att alla ska ha rätt till vård.


 

Och när vi ändå är inne på friheter och konventioner, hur främjar man konventioner och demokratin genom att förbjuda burka? Att lägga till förbud i något som ska likna en demokrati kommer föra vårt land närmre en diktatur än demokrati. Dessutom, hur kan våra politiker vara så okunniga gällande muslimska kvinnokläder? När burka förbjuds, är det fortfarande okej att klä sig i slöja, abaya och jilbab? Eller kommer dessa till slut också förbjudas?

Det är pinsamt att veta att även våra politiker är okunniga. Fredrik Reinfeldt hävdar att burkan skulle vara kvinnoförnedrande. Ett missförstånd gällande slöjan är att många tror att den är påtvingad av familjen eller ens man. Varför använder kvinnor slöjan? Jo, för att upprätthålla deras värdighet och bidra till ett lugnt och tryggt samhälle. De bär slöjan för Gud. Om detta står det i Koranen:

”och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen”.


 

Att förbjuda muslimska kvinnokläder är som att förbjuda vilket klädesplagg som helst. Tänk om vi kunde leva ut våra friheter till fullo, vilken lättnad det skulle vara. Tänk vad skönt det hade varit för alla att kunna gå till skolan och inte bry sig om vad människor säger om ens kläder. De får lov att säga det, och jag får lov att bära det.


 

Demokrati är ett drömsamhälle, som aldrig kommer att uppnås. Med tiden ändrar vi hela tiden demokratins innebörd. Vi kommer alltid kämpa efter något vars ribba ständigt höjs. Jag säger inte att vi har det värre än andra. Det jag säger är att det demokratiska systemet fungerar inte så länga människor inte har viljan att medverka, och med det minskande valdeltagandet verkar människor inte medvetna om vad som händer. Det är som om de inte ser, hör eller känner. De känner sig inte berörda. Jag tror inte på att människor i landet är nöjda. Jag tror att vi har alldeles för många som kommer hem arga efter att ha stött på ett av alla system som inte är helt perfekta i vårt samhälle. Och om man vill förändra, och valdeltagandet känns helt meningslöst, skrik. Jag vill höra svenska folket skrika. Jag vill se bloggarna fyllas av argumentationer, åsikter, förslag om förbättringar. Jag vill se torgen fyllas, jag vill se gatorna fyllas av demonstranter. Jag vill ha tillbaka punkarna. Jag vill ha något som visar att svenskarna är vakna. Att de vill ha något bättre. Att de vill påverka


har tråkigt.

Jag är helt slut i kroppen. Jag har bara varit på en liten promenad med hunden men ändå är jag slut. Det är så man märker att ens utbrändhet verkligen fortfarande sitter kvar. Usch. Jag tror jag måste gå och lägga mig tidigt ikväll för första klassen börjar 08:00 imorgon. Jag som absolut inte är en morgonmänniska. Jag var, men jag är inte nu. Jag är en kvällsmänniska. Just nu har jag tråkigt. Jag tror jag ska sitta och rensa på datorn. Rensa bland skolarbeten och så (bara ha kvar de som verkligen är viktiga och intressanta) och rensa bland all annan skit på datorn.. Något tips på hur man gör det snabbt?


På bild: Elin Lanto


att göra något för sig själv

För omkring ett år sedan började jag tredje året på gymnasiet, och bara efter två veckor höll jag på att gå in i väggen. Jag har alltid tänkt på det som att jag höll på att bränna ut mig hela trean, men när jag tänker efter närmare började det redan i tvåan. I tvåan började jag må illa så fort jag åt mig mätt, fick ökade ångestattacker och mådde allmänt dåligt när vi var inne i bamba -ibland kändes det som om jag skulle bryta ihop. Det är ingen i min klass som har vetat det, för jag bet ihop och la undan det för att inte uppleva den känslostorm som höll på att anfalla. Jag försvarade mig själv. Att jag mår illa så fort jag äter mig mätt kan fortfarande hända. Det är inte ätstörningar som pågår för jag har aldrig tänkt i dem banorna, utan det är snarare situationer där jag känner en press på mig. Jag blev nästan tvångsmatad på dagis när jag var liten, så det finns många förklaringar till det. Under tvåan hade jag också en kompis som mådde jättedåligt, och jag tar så oerhört lätt till mig av andras känslor så jag själv mådde dåligt. Därför ökade mina ångestattacker och jag var till slut tvungen att bryta kontakten med honom.
Jag har alltid sett tvåan och trean som två helt olika saker, men inser nu att det som hände i trean kan vara en följd av tvåan. Jag kanske aldrig fick återhämta mig riktigt. I alla fall:

I trean fick jag lära mig att ständigt hindra mig själv från att ta på mig för mycket. Jag är så oerhört engagerad och vill vara delaktig i allt och det funkar inte om man håller på att gå in i väggen. Jag hade ett kontrollbehov över vår tidningsprojekt som vi hade i journalistiken, men även där fick jag ibland tänka Nej, jag är sjuk. Jag får lov att vara hemma och de andra får fixa resten. Jag valde också att inte engagera mig i elevrådet det året, vilket jag hade gjort tidigare. Delvis var det för att jag inte var nöjd med hur saker och ting gick till i skolan, skolledningen men också var det att det skulle ta så oerhört mycket kraft, energi och tid ifrån mig. Likadant gjorde jag i kursen Expo. Självklart läste jag kursen men jag höll tillbaka att göra vissa saker som skulle ta upp min fritid just för att jag annars skulle ta på mig alldeles för mycket. Och jag var nära på att godta att få vg i kursen, men till slut fick jag ett mvg för jag insåg att jag hade ändå presterat på den nivån -även om jag lämnade skolan i skolan och inte tog med det hem.

Men jag ska säga att de viktigaste av läxorna jag lärde mig, lärde jag mig under våren. Jag vet nämligen inte om skolan var en sådan stor press ändå, förutom att jag verkligen ville ha mvg i majoriteten av mina ämnen. Men under våren bubblade 10 år gamla saker upp, en sorg som jag inte har tagit tag i på 10 år. En natt i våras bröt jag ihop i min pojkväns famn och grät för alla 10 år. Jag har aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv. Med det öppnade jag upp en port i mig själv och har nu en sorg att bearbeta. Det första jag lärde mig var att det är okej. Det spelar ingen roll hur många gånger någon har sagt det, hur mycket jag själv har vetat det utan nu kände jag själv att det var okej. Det är okej att sörja och det är okej att gråta.

Det andra jag lärde mig var hur viktigt det är att göra saker för sig själv. Jag har alltid vetat det, och jag har alltid haft jättelätt för att hantera stress och press men som utbränd klarar man inte det så bra. Att jag är så engagerad som jag är gör att jag sätter en press på mig själv, att orka göra massa saker och att alla saker ska bli lika bra. Att det inte ska finnas några misslyckanden. Jag har dessutom alltid varit sådan att jag gör saker för mig själv. Det spelar ingen roll om jag gör något för någon annan för jag själv måste må bra av det. Man ska aldrig göra något man mår dåligt av. Det var därför som jag vissa dagar, när jag absolut inte ville gå till skolan för att jag bara mådde dåligt, såg på flera avsnitt av Criminal Minds eller Dexter. Det fick mig avslappnad och att kolla på en serie gör knappast att man känner någon press på sig själv.

Jag har tidigare nämnt att jag inte är tröstshoppar-typen. Det är jag inte heller. Men när jag brände ut mig påverkade det mitt förhållande och jag och Tobbe har verkligen kämpat för att få allt att fungera. I över ett halvår. En helg när Tobbe var uppe skulle jag shoppa lite inför studenten... som skor, klänning osv. Det är en av de bästa helgerna vi har haft under hela våren. Jag hade 3000 kronor i plånboken och slapp tänka så mycket på priserna. Jag unnade mig något. Det är jätteviktigt. Vi gick på stan i Göteborg tills längre än fötterna värkte och jag var på topphumör hela helgen. Det är något av det bästa vi har gjort.

Men det låter konstigt att uppmuntra till shopping för att må bättre. Men ibland köper jag en godispåse för min egen skull. Det handlar om att inte alltid tänka på att man kan bli tjock, eller att man inte har råd. Man kan inte få må dåligt för allt man gör så länge man egentligen gör det för sig själv. Man ska må bra för saker man gör för sig själv, och man ska bara göra saker man mår bra av. Det är jätteviktigt att unna sig en helg framför tv:n om man inte känner för att gå ut, och det är jätteviktigt att unna sig en pizza om man inte vill laga mat. Om man bara tänker på sitt miserabla liv, så kanske det är så man upplever det hela tiden. Unna dig!



Förberedelse

Jag höll på att börja inlägget med att berätta om vädret. Vad gammal man börjar bli. Det regnar, mer än så behöver jag kanske inte säga. För tillfället har jag ont i ryggen -lagom till Sthlm Equestrian Games. Känns inte alls roligt för jag vet att jag kommer ha ont nu i dagarna. Särskilt när det regnar för då kommer jag med all säkerhet stå och spänna ryggen. I alla fall så har jag börjat förbereda mig inför morgondagen genom att ladda batterierna (kamerans alltså, inte mina). Men jag tror att jag ska ladda mina egna med en stor godispåse.
Förresten var jag ju på Ikea igår. Vi kom hem med en stor skiva och två ben. För tanken var från början att jag och mamma skulle ha varsitt litet, men det skulle bli mycket billigare om vi tog ett större, längre. Så nu har vi ett stort valnötsskrivbord! Fint är det. Och jag har äntligen fått upp min 24"-skärm vilket blir superbra till helgen! Jag ska bara ta fram regnstövlarna också.. och leta efter alla minneskort!

Observera att jag inte ansträngde mig så värst när jag tog bilden.


Equestrian

Idag fick jag ett sådant där fint ackrediteringsmejl från Stockholm Equestrian Games. Blir alltid så exalterad när jag får sådana och längtar verkligen! Men jag borde njuta av att ha onsdagen kvar, för sedan är det värk i ryggen som lyder! Och sen ska det regna på lördag... känns ju allt annat än roligt! Men är det någon som ska till Stockholm Equstrian Games och bara kolla?

Lite att göra..

Lägger upp den här bilden igen. Den är så fin och är min bakgrundsbild just nu på datorn. Har äntligen fått upp skrivbordet! Blir tyvärr inte så mycket bloggat nu idag, för jag har lite mejl att svara på... Men länka era bloggar eller bra bloggar i allmänhet så har jag något kul att läsa sen!

AJKEA.

Kom ganska nyligen hem från Ikea :) Ska sätta ihop skrivbordet men tänkte bara visa lite levnadstecken.

todays what-to-do


(pay no mind för ingen kan vilja ha dig mer än mig)

Idag firar jag och Tobbe 13 månader! Det ni! Tyvärr blir det inget firande. Jag är hemma i Stockholm och han är hos sig i Skövde -men så är det när man har distansförhållande.
Nu ska jag klä på mig och så. Vad gör ni idag?

the horsewhisperer

jag älskar verkligen den här bilden.

ååååh!


mpk07a something to remember

Jag saknar min gamla klass lite. Jag tänker på när Jesper kollade upp på ett par killar på studentfesten, på trädgår'n och sa: "Men ni går inte på ljudochbildskolan, mediaprogrammet.. MPKnollsjuA.... Ni kan inte förstå!!!" och det är verkligen så. Ingen kommer förstå sig på vår unika klass. ingen kommer uppleva det vi har upplevt. Jag saknar er allihop.

Bilder tagna i April, kanske något att minnas

första saken jag saknar:
alla knäppa saker; alla diskussioner, alla impulser, alla citat
alla dumheter.
andra  och tredje saken jag saknar:
att höra Jespers steg gående på ovanvåningen, på väg mot psykolgin
i Storan där vi alla sitter och väntar.
och Jespers knäppa tankar och hans sätt att precis som JD i Scrubs
hamna någon helt annanstans när han tänker sig bort.
Fjärde saken jag saknar:
våra underbara lärare
femte saken jag saknar:
all humor!
sjätte saken jag saknar:
när carro blir lite småtjurig (hehe)
sjunde saken jag saknar:
Nicklas historielektioner
åttonde saken jag saknar:
Simon. och alla hans nervösa sätt att yttra sig, hans formuleringar,
hans språk, hans sätt att vara runt tjejer.
(och jag saknar att vinna över honom på Skitgubbe)
nionde saken jag saknar:
att gå till skolan med Petra.

tionde saken jag saknar:
Er

elfte saken jag saknar:
att höra Sofie berätta om allt knäppt som händer bara henne.



En sak jag inte saknar:
Spaghetti och köttfärssås

two.one.

Kollade igenom lite gamla bilder på Rebecka från förra året.
Då fotograferade jag för en uppgift i Foto C som hette "Two project".
Man skulle fokusera på två fotogenres och jag valde sportfoto och modefoto.
I sportfoto fotograferade jag fotboll och trav - v75 bland annat. I modefoto gjorde jag
tre fotosessioner med Rebecka och lånade kläder från JC, Indiska och Tara. Var jätteroligt!



Modell: Rebecka Nilsson
Smink: Nikolina @ Face Stockholm
Plats: Röda Sten, Göteborg
Foto: Malin Nilsson

sparade visst lite pengar..

Jag lyckades som sagt shoppa lite idag, men eftersom jag redan har tagit på mig lite av kläderna + ser ut som ett yrväder (eftersom det har regnat) så orkar jag inte fotografera alla. Men i alla fall så fick jag fyra klädesplagg för mindre än 200 kr. Kan ju inte direkt klaga. De kostade 49:-/st. Något av det jag köpte var byxorna här nedan, som har kostar 299! Tänk vilka pengar man har sparat!

Today

Idag har jag varit på möte med Frida från Vintagesmulor! Vi ska påbörja lite projekt ihop och om någon känner sig träffad när jag säger modeller, make-up artist, frisör så mejla mig på [email protected] så får ni mer information.
Efter mötet tog jag en tur till stan och hittade till rean på Gina Trot. Har handlat två tröjor och två par byxor för ynka 196 kronor! Kanske visar sernare! Men nu ska jag gå ut med hunden en liten stund, hörs av senare!

Månen är inte vår.

På TV4nyheterna tog dem upp att man snart kommer kunna turista på månen och som jag  tidigare har hört vill man spränga på månen så att man kommer kunna bo där. Det verkar som om människan alltid har drömt om  att åka till rymden, och det känns som om rymden är vår nya nyfikenhet istället för nyfikenheten på att finna en mening med livet eller sökan på någon Gud. Självklart är jag med nyfiken på jorden, o jag hade gärna åkt runt där om jag kunde. Jag tror på annat liv i rymden. Men jag tror inte det är rätt att bosätta sig på månen.
Om det finns annat liv i rymden innerbär det ju att vi inte är ensamma, och då kan vi ju knappast ha ensamrätt på saker och ting. Bara för att vi ser månen (en av alla månar) betyder det ju inte att det är vår. Jag tycker därför att man borde undersöka ännu mer om det finns liv i rymden (som man tror finns) innan man gör något drastiskt. Annars har vi ännu en konflikt. En universiell konflikt. Är inte det onödigt? Har inte vi fått nog av konflikter? Dessutom; skadar det inte rymnden om vi spränger där (för våra bostäder)?
Det känns bara dumt och onödigt.


Vad tycker du? Ska vi bry oss eller är månen "vår"?

Andreas Lundstedt är nog en av Sveriges sötaste människor.

Såg förresten tidigare i veckan att Andreas Lundstedt friade i radio till sin pojkvän
Niklas Hogner. Jag tror jag älskar Andreas Lundstedt.
Förut var han mer känd som "Magnus Carlssons ex" eller "snyggingen i Alcazar"
eller "bögen" (tyvärr) för mig, men sen jag har följt honom på Melodifestivalen
två år i rad älskar jag verkligen honom.
Han är så jävla duktig på vad han gör och han har en sådan utstrålning.
Vilken energi! Jag har aldrig sett någon med så mycket energi som han har.


Jag har verkligen en stor respekt för Andreas. Men jag tycker också att
han verkar så himla gullig som person. Som jag sa, han har verkligen
energi men med det menar jag inte bara på scen utan jag menar att han
sprider så positiv energi runt sig hela tiden.


Under årets Melodifestival tog Darin sig direkt till finalen medan Alcazar fick
nöja sig med andra chansen. Ändå var gruppen jätteglada, de verkligen
sken av glädje och var jätteglada över Darins skull. Man blev glad av
att vara i deras närhet. När jag kom på presskonferens (efter sändning)
dansade de framför kameran. Som sagt.
Deras energi gör en glad. Jag älskar dem.


Därför kan jag heller inte sluta tycka att Andreas är så gullig som friar i Radio.
Trots att han har HIV ser han en framtid med sin Niklas.
Och han friade och spelade "I wanna be your man"
Is it cute or what?


DN

Min helg

Som ni har förstått åkte jag till Tobbe i fredags, då han flyttade till Skövde. Han bor i en stuga ganska
långt ute på landet och det är verkligen jättemysigt. Det har varit kallt men vi har värmt oss
med att tända brasan och nu luktar mina kläder ved. Så jag längtar tillbaka.
Jag behövde verkligen helgen för att slappna av, men jag tycker om att blogga med så det
var synd att det inte fungerade med nätet riktigt. Men jag tror att både jag och Tobbe
behövde helgen. Vara själva, ta det lugnt, ingen stress. Vi ska börja stänga av våra mobiltelefoner mer.
Vi har spenderat många timmar framför Dexter och det kanske inte låter alltid så romantiskt,
men det är något av det bästa man kan göra som par. Att låta sig bara vara hemma och bara ta det lugnt.

Tobbe lagade också mat till mig. Bäst.


Här kommer lita bilder från stugan och Lerdala. Vi tog som sagt en promenad på 5 km, så man fick se mycket miljö. Nästa gång ska jag ta med vidvinkelobjektivet och verkligen samla landskapen där.

Det mysiga lilla köket


Som sagt. Mitt ute i ingenstans. Dock inte vår stuga.


Utanför kyrkan fanns en anslagstavla. Och på den insåg man verkligen
att man var ute på landet.


I Lerdala finns massor av hästar, till och med ett naturbruksgymnasium.
Vi hittade den här skönheten, verkligen jättefin och jättesöt.
Kom fram och hälsade, och när kompisen lunkade iväg gick även han/hon
(fick aldrig en uppfattning om könet)


Vackert? Absolut!


My boy.


Baby i'm home!

Hej söta läsare! Nu är jag äntligen hemma! Jag försökte faktiskt blogga igår, eftersom jag fick det mobila bredbandet att funka på min dator.. MEN. när jag skulle blogga började nätet koppa ner hela tiden.. Så det gick inte så bra.
Igår gick jag och Tobbe på en promenad på ungefär en halv mil. Jag ska snart lägga in bilder, redigera dem och sedan lägga upp här på stugan och från promenaden. Men jag har suttit på ett tåg i flera timmar och kroppen är helt slut. Så det får vänta ett tag.

Men nu när jag är hemma vill jag ha tillbaka mina bloggläsare!

RSS 2.0