just nu är jag så glad att jag bloggar. att jag måste blogga ut det.

Jag är seg seg seg seg. Mest av allt vill jag sova, men just nu sitter jag med lite Festivalphoto-jobb. Sedan måste jag plugga. Jag är inte alls pepp på att plugga när jag är ledig från schema.

I slutet av 2010 har jag inte varit duktig på att blogga. I mitt liv måste jag prioritera olika saker hela tiden. Jag kan inte lova att vara bättre under 2011, men jag hoppas det. Jag har sammanfattat mitt 2010. Hur var ditt?

Efter tre långa dagar på jobbet sitter jag här, nyduschat i soffan och lyssnar på Johnny Cash i grammofonen jag fick av mamma i julklapp. Jag har alltid velat lyssna på vinyl. Särskilt när jag läste om hur punkarna släppte sin egen musik på vinyl, stod för kostnaderna själva liksom försäljningen. "Vi betala 1500 spänn vi fick 500 ex, 500 ex sjutums singel svart vinyl" som Thåström sjunger. Det jag älskar mest är att jag äntligen kunde spela min Sex Pistols-vinyl.

Som jag förutsåg blev det en flängig dag och ja, dagen blev inte alls som jag ville. Jag lyckades hämta ut min kurslitteratur men ni ska veta att den fortfarande ligger inslagen i den hårda kartongen! Det blir att plugga hårt i övermorgon (för vad jag har hört pluggar man inte på julafton..).. Jag hade verkligen i åtanke igår att jag skulle gå upp idag och fort städa det sista. Dream on. Det blir att gå upp tidigt imorgon istället innan mamma kommer.. Min tanke var för övrigt att också ha hämtat min hund redan vid 12-tiden. Jag gjorde det vid 15. Tanken var också att jag skulle hunnit med en ordentlig julklapp till min mor - det gjorde jag inte.. Jag spenderarde mycket av eftermiddagen i Solna Centrum för julmatshoppande och sådant.. och så hittade jag en julgran om jag fixade senare ikväll. Kvällen har bara varit slapp.. Efter en flängig dag orkar man inte direkt städa..

Halleli-hallå! Sitter just nu i soffan och har ätit lite. Nu ska jag orka mig upp och pallra mig hem till min mamma för att hämta min hund. Jag älskar min hund. Hon är så söt! Sedan ska jag städa, och sådana saker. Så tråkigt men men. Det blir egentligen en ganska 'flängig' dag. För nu ska jag iväg och hämta Chilli.. innan det måste jag hämta ut min kurslitteratur på andra sidan centrum, efter att ha lämnat Chilli hemma hos mig måste jag tillbaka till centrum och möta mamma. Jag ska tydligen hjälpa till att hämta ut min julklapp haha... Aja vi hörs sen!

Just nu ligger jag i sängen. Jag har städat lite, sett Morden i Midsomer, Big Bang Theory och CSI.  Och nu är det tänkt att jag ska sova. Innan jag somnar brukar jag ha miljontals konstiga tankar i huvudet.

Jag blev oaktiv igen. Inte för att jag inte vill. Utan snarare för att jag inte har tid och inte har återfunnit min motivation tillräckligt mycket för att faktiskt sätta mig och fixa med bloggen flera timmar om dagen. Jag tänkte bara uppdatera lite om vad jag har gjort.

Det är fredag 10 december. En bomb avlöses i en bil i centrala Stockholm och tio minuter senare misslyckas en man med att spränga sig i luften på Drottningatan. Kaoset bryter ut och människor springer därifrån. Bara någon dag därefter talar statsminister Fredrik Reinfeldt om att vi ska hålla oss till fakta och inte dra egna slutsatser. Medierna börjar spekulera kring anknytningar till terroristorganisationer (Al Qaida) och Osama bin Laden, man talar om muslimer och islamister och extremister och FBI kopplas in. Socialdemokraterna backar i frågan om FRA och vill börja kartlägga terrorister. Kriget mot terrorismen börjar bli allt tydligare i Sverige.

 

I varje gatuhörn av Stockholm och i varje statusuppdatering på Facebook kan man höra eller läsa om dådet. Attacken. Folk är inte bara chockade utan även förvånade. Det förvånar mig att folk är förvånade. För inte kunde vi tro att Sverige skulle vara fritt från angrepp i alla tider. Nej. Under det senaste århundradet har det bara i Europa mördats miljontals människor i två stora massmord, vi har sett terrorismen födas och öka, vi har varit med om flera stora krig, presidenter, statsministrar och prinsessor har mördats, demokratier har blivit diktaturer, människor har dödat i Guds namn, massaker på skolor har ökat, monarkier har sänts i exil. För ännu längre sen var Sverige ett land som hade blodbad, som straffade människor genom döden på bål på öppna gator och även vi svenskar blev fråntagna vår yttrandefrihet en gång.

 

Sverige har aldrig varit  och kommer aldrig att bli ett paradis på jorden som genom neutralitet, passivitet, kan hålla sig borta från attacker. Det finns alltid något som kan hända inom Sverige, från Sverige, och det finns alltid de människor, både i och utanför Sverige - svenskar som invandrare, kristna som muslimer, kvinnor som män - som kommer se Sverige som ett mål. I alla tider.

 

Kanske är det dags att ta till andra taktiker för att stoppa den här utvecklingen. Kanske är inte ens en kartläggning av terrorister svaret för de har redan ett mål, en plan, en dröm, en attack. Det handlar om att stoppa människor innan de ens får idén, viljan, känslan. Det handlar om att möta människor i deras frustration och lyssna.

 

I det stora hela handlar det inte om religion, öst eller väst, svart eller vitt. Världen är fel; vi lyssnar varken på oss själva eller varann. Vi måste börja lyssna.

Fyfan vad jag hatar min lägenhet just nu. Det är svinkallt och mina element verkar inte funka eftersom de är allt annat än varma. Min lägenhet är lagom liten - lagom stor - och den är verkligen söt. Jag älskar att jag till sommaren kommer kunna sitta ute och äta god mat på balkongen eftersom den är såpass stor och jag älskar att det är ett ordentligt kök, ett ordentligt badrum, ett eget sovrum och så. Men det är kallt. Fyfan vad kallt här är. Jag sitter med ett täcke runt mig, här på min obekväma träpall vid datorn, för att hålla mig varm. Det hjälper inte jättemycket, men lite i alla fall.

Det är en ny vecka. En ny dag. Och idag har jag inte haft några skyldigheter. Inget jobb, ingen skola, ingen kurs. Min nya kurs börjar imorgon och jag hoppas att den blir intressant. Det är dags att beställa ny kurslitteratur.